Spinal stenos

Spinal stenos innebär att det uppstår en förträngning i ryggradskanalen vilket kan trycka på nerverna. Tillståndet är vanligt, särskilt hos personer över 60 år. Symtomen kan komma smygande hos en del, medan andra får mer påtagliga besvär. För att få rätt behandling är det viktigt att känna igen tecknen på spinal stenos tidigt.

Vanliga symtom vid spinal stenos

Här följer vanliga symtom som uppstår vid spinal stenos och vad som är typiskt för tillståndet.

• Smärta i ländryggen – denna upplevs ofta som dov, molande eller brännande.
• Utstrålande smärta i benen – särskilt när man går eller är stillastående.
• Domningar eller stickningar i både ben och fötter.
• Muskelsvaghet – det kan till exempel vara svårt att lyfta foten (detta kallas för "droppfot").
• Gångsvårigheter – det kan vara svårt att gå och du kan behöva stanna ofta eller luta dig framåt för att minska smärtan som uppkommer vid gång.
• Försämrad balans – som framför allt upplevs vid längre promenader.

3 typiska kännetecken för spinal stenos

1. Besvären förvärras vid belastning som exempelvis vid promenader eller när du står upp en längre tid.
2. När du sitter eller böjer dig framåt lindras ofta smärtan.
3. Det är vanligt att båda benen drabbas även om symtomen kan vara ensidiga.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta sjukvården om du upplever eller har besvär med följande:

• Du har domningar, svaghet eller gångsvårigheter som påverkar din vardag.
• Du har smärta som inte går över med egenvård och övningar.
• Du tappar kontroll över urin eller avföring (detta är ett akut tillstånd – du ska då söka vård omedelbart).

Vad händer i kroppen vid spinal stenos?

Det som händer i kroppen vid spinal stenos är att utrymmet i ryggradskanalen blir trängre. Detta sker ofta på grund av åldersförändringar som förtjockade ledband, diskbuktningar eller benpålagringar. När detta sker kan ett tryck på ryggmärgen eller nervrötterna uppstå och därigenom ge upphov till de symtom som beskrivs ovan.

Central spinal stenos

Vid central spinal stenos sker förträngningen i mittdelen av ryggradskanalen. Detta kan påverka flera nervrötter samtidigt och ger ofta symtom i båda benen. Vanliga besvär är gångsvårigheter, muskelsvaghet och smärta som förvärras vid ansträngning – ett tillstånd som kallas neurogen claudicatio.

Foraminal trängsel (lateral stenos)

Foraminal trängsel innebär att nervens utgångshål (foramen intervertebrale) blir trängre. Det ger ofta ensidiga symtom, som smärta eller domningar som strålar ut i ett ben. Denna typ av stenos orsakas ofta av diskdegeneration, benpålagringar eller kotförskjutning som trycker på nervroten.

Behandling av spinal stenos

Om du har spinal stenos anpassas din behandling efter hur svåra just dina symtom är. Målet med behandlingen är att minska på dina smärta och förbättra din rörelseförmåga.

• Fysioterapi: Träningsprogram som har fokus på att stärka dina rygg- och magmuskler.
• Smärtstillande: Läkemedel som paracetamol, NSAID eller muskelavslappnande kan rekommenderas.
• Livsstilsanpassning: Vid eventuellt behov kan viktnedgång, hjälpmedel eller gånghjälpmedel vara en del av behandlingen.
• Injektioner: Du kan även vid behov erbjudas kortisoninjektioner som kan dämpa inflammationen kring nerverna.

Vid svårare fall eller där ovan inte hjälper kan kirurgi bli aktuellt:

• Dekompression: Detta innebär att kirurgen avlägsnar det som trycker på nerverna.
• Stabiliserande operation: Ibland kombineras även dekompressionen med en steloperation för att stabilisera ryggraden.

Fördelen med kirurgi är att det ofta ger god symtomlindring, särskilt om du har svåra gångbesvär eller muskelsvaghet.

Övningar kan minska besvären

För att minska på besvären vid spinal stenos är det viktigt med rätt träning. Då bör fokus ligga på att:

• Stärka bålmuskulaturen som innefattar rygg och mage
• Förbättra hållningen och gångmönstret
• Öka rörligheten i både höfter och nedre delen av ryggen

5 bra övningar att göra vid spinal stenos

1. Ländryggsflexion i liggande: Börja med att du ligger på rygg och dra sedan båda knäna mot ditt bröst. Håll kvar i några sekunder, upprepa detta 10 gånger.
2. Cat-Cow stretch: Stå på alla fyra, med händer och knän på golvet eller på en träningsmatta. Växla mellan att runda och svanka ryggen i fyrfota position. Var dock försiktig med svankpositionen här, gå inte för djupt och stanna längre i rundning än i svank. Om det känns obekvämt kan du bara utföra cow-delen, det vill säga rundning av ryggen.
3. Bäckenlyft: Ligg på rygg med böjda knän, lyft bäckenet och håll 5 sekunder.
4. Cykla i luften: Ligg ner och gör cykelrörelser med dina ben för cirkulation och nervrörlighet.
5. Gång i lätt framåtlutad position: Om du har tillgång till rollator eller lutad på en vagn.

Avbryt övningarna direkt om symtom i ryggen eller benen ökar.

Undvik detta vid spinal stenos

• Löpning eller hoppövningar som ökar belastningen på ryggraden.
• Tunga lyft och aktiviteter som kräver bakåtböjning (extension) av ländryggen.
• Statiskt stående under längre tid utan möjlighet till paus.
• Ryggövningar som ökar svanken.

Hur kan man ta reda på om man har spinal stenos?

Diagnos sker genom en medicinsk utredning som börjar med med en klinisk undersökning hos läkare som bland annat bedömer dina symtom, reflexer, gångmönster och känsel i benen. Om det finns misstanke om stenos brukar läkaren remittera vuidare till en bilddiagnostisk undersökning, oftast:

• Magnetkamera (MR): En undersökning av ländryggen med magnetkamera är den bästa metoden för att se förträngningar i ryggradskanalen och påverkan på nerver.
• Datortomografi (CT): Detta är en metod som kan användas om MR inte är möjligt, ofta görs den i kombination med kontrastmedel.
• Röntgen: Visar förändringar i skelettet men inte mjukdelar eller nerver.

En korrekt diagnos ställs genom att symtombilden stämmer överens med fynden på bilderna.