MR Knä – magnetkameraundersökning av knäleden

MR av knäleden är en detaljerad bildundersökning som kan användas för att utreda knäsmärta, svullnad, instabilitet, låsningar och misstänkta skador i knäet. Undersökningen är särskilt värdefull för att bedöma knäledens mjukdelar och kan bland annat ge detaljerade bilder av menisker, korsband, ledband, ledbrosk, senor, ledvätska och benmärg.

MR, magnetisk resonanstomografi, använder ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av knäleden. Till skillnad från vanlig röntgen och datortomografi används ingen joniserande strålning.

En MR-undersökning av knäet kan vara aktuell efter exempelvis en idrottsskada, ett fall eller en vridning, men även vid långvariga eller återkommande knäbesvär där orsaken behöver utredas närmare.

När kan MR av knäleden vara aktuellt?

MR av knäleden kan vara lämpligt när läkaren misstänker en skada eller förändring som behöver undersökas mer detaljerat. Undersökningen används ofta som komplement till klinisk undersökning och annan bilddiagnostik.

• Knäsmärta efter idrottsskada, fall eller vridning
• Instabilitet eller känsla av att knäet viker sig
• Långvarig eller återkommande smärta i knäleden
• Svullnad eller återkommande vätska i knäet
• Misstanke om meniskskada
• Misstanke om främre eller bakre korsbandsskada (ACL/PCL)
• Misstanke om annan ledbandsskada
• Låsningar eller andra mekaniska symtom från knäleden
• Misstänkt broskskada
• Oklara knäbesvär där tidigare undersökningar inte gett tillräcklig information

Vad kan en MR av knäleden visa?

MR ger detaljerade bilder av både skelett och mjukdelar och kan därför användas för att upptäcka eller bedöma flera olika typer av skador och förändringar i knäleden.

• Meniskskador – exempelvis ruptur eller degenerativa förändringar i den inre eller yttre menisken
• Korsbandsskador – skador på främre korsbandet (ACL) eller bakre korsbandet (PCL)
• Ledbandsskador – exempelvis skador på mediala eller laterala kollateralligamentet
• Broskskador – skador eller förändringar i ledbrosket
• Artrosförändringar – förändringar i brosk, ben och andra delar av leden
• Benmärgsödem – förändrad signal i benmärgen som kan förekomma exempelvis efter trauma eller överbelastning
• Stressreaktion eller stressfraktur
• Osteokondrala skador – förändringar som omfattar både brosk och underliggande ben
• Ledvätska – ökad mängd vätska i knäleden
• Bakercysta (Bakers cysta) – en vätskefylld utbuktning bakom knäleden
• Sen- och mjukdelsskador i och omkring knäleden
• Vissa inflammatoriska förändringar i knäleden

Exempel på en axiell MR-bild av knäleden. MR ger detaljerade bilder av ben, ledbrosk och mjukdelar i och omkring knäleden.

MR vid misstänkt meniskskada

Meniskerna fungerar bland annat som stötdämpare och bidrar till stabiliteten i knäleden. En meniskskada kan uppstå efter en vridning eller annan skada, men förändringar i menisken kan också utvecklas över tid.

Vanliga symtom kan vara smärta, svullnad, ömhet, klickande känsla eller att knäet ibland känns som att det låser sig. MR kan ge detaljerad information om meniskernas struktur och hjälpa läkaren att bedöma om det finns en skada.

MR vid misstänkt korsbandsskada

Knäleden har ett främre och ett bakre korsband, ACL respektive PCL. Korsbanden bidrar till att stabilisera knäleden och kan skadas vid exempelvis idrott, kraftiga vridningar eller trauma.

Vid en korsbandsskada kan knäet kännas instabilt eller som att det viker sig, särskilt vid belastning eller riktningsförändringar. MR kan användas för att bedöma korsbanden samt eventuella samtidiga skador på exempelvis menisk, brosk, ledband eller skelett.

MR knä vid långvarig smärta

Långvarig knäsmärta kan ha många olika orsaker. Beroende på symtom och medicinsk frågeställning kan exempelvis klinisk undersökning eller vanlig röntgen vara lämpliga första steg. MR kan därefter ge ytterligare information om bland annat menisker, ligament, brosk, benmärg och andra mjukdelar.

Vilken undersökningsmetod som är mest lämplig beror därför på dina symtom, tidigare skador och den medicinska frågeställningen.

Så går en MR-undersökning av knäet till

Vid undersökningen ligger du på en brits och knäet placeras i en särskild spole som används för att skapa detaljerade MR-bilder. Under bildtagningen behöver du ligga så stilla som möjligt för att bilderna ska få god kvalitet.

Magnetkameran ger ifrån sig kraftiga knackande och surrande ljud under undersökningen. Du får därför vanligtvis hörselskydd eller hörlurar. Själva bildtagningen gör normalt inte ont, men det kan kännas obekvämt att ligga stilla om du redan har ont i knäet. En MR-undersökning av knäleden tar vanligtvis omkring 20–30 minuter. Undersökningstiden kan dock variera beroende på frågeställning och vilket undersökningsprotokoll som behövs.

Används kontrastmedel vid MR av knäet?

Vid många MR-undersökningar av knäleden behövs inget kontrastmedel. I vissa situationer kan kontrastmedel däremot användas för att ge ytterligare information. Det kan exempelvis vara aktuellt vid särskilda medicinska frågeställningar eller vissa typer av tidigare behandlingar eller operationer.

Behovet av kontrastmedel bedöms individuellt utifrån den medicinska frågeställningen och undersökningens syfte.

Inför MR av knäleden

MR använder ett starkt magnetfält. Det är därför viktigt att du inför undersökningen informerar oss om du har implantat, medicintekniska produkter eller metallföremål i kroppen.

• Pacemaker eller annan elektronisk medicinteknisk produkt
• Metallimplantat eller proteser
• Metallclips efter tidigare operation
• Metallfragment eller andra metallföremål i kroppen
• Tidigare operationer där implantat har satts in

Du bör också informera vårdgivaren om du är gravid eller tror att du kan vara gravid. Personalen bedömer inför undersökningen om det finns något som kräver särskild hänsyn.

Kan man göra MR med pacemaker eller implantat?

Många moderna implantat och medicintekniska produkter kan vara kompatibla med MR, men detta måste kontrolleras före undersökningen. Om du har pacemaker, implantat eller annan elektronisk eller metallisk utrustning i kroppen ska du alltid uppge detta vid bokning och inför undersökningen. Utförande enhet behöver kontrollerar vilken typ av implantat du har och om undersökningen kan genomföras på ett säkert sätt, detta hanteras i samband med att remissen granskas.

Är MR av knäet farligt?

MR använder inte röntgenstrålning och innebär därför ingen exponering för joniserande strålning. För de flesta patienter är undersökningen en säker diagnostisk metod när gällande säkerhetsrutiner följs. Eftersom magnetfältet är mycket starkt görs alltid en säkerhetskontroll inför undersökningen för att identifiera implantat, metallföremål eller andra omständigheter som kan påverka genomförandet.

När får jag svar på min MR-undersökning?

Bilderna från undersökningen granskas av en specialistläkare i radiologi. Radiologen bedömer bilderna och sammanställer ett medicinskt utlåtande med de viktigaste fynden. Hur snabbt svaret blir tillgängligt kan variera beroende på undersökning, men i normala fall får du en kallelse inom ca 7-10 arbetsdagar och därefter slutsvar efter ytterligare några dagar.

Boka MR av knäleden

En MR-undersökning av knäleden kan ge detaljerad information om strukturer som menisker, korsband, ledband, brosk, senor och benmärg och kan därmed ge ett värdefullt underlag för fortsatt medicinsk bedömning och behandling. Du behöver inte själv ha en färdig remiss innan du bokar. Vi hjälper dig med den medicinska processen i samband med bokningen och ser till att undersökningen får en relevant frågeställning.

Efter genomförd undersökning granskas MR-bilderna av specialistläkare i radiologi och ett skriftligt utlåtande sammanställs.