Blodgruppstest – ta reda på din blodgrupp och RhD-status
Med ett blodgruppstest får du veta vilken ABO-blodgrupp du har – A, B, AB eller O – och om du är RhD-positiv eller RhD-negativ. I analysen ingår även screening för irreguljära erytrocytantikroppar. Att känna till sin blodgrupp kan vara värdefullt inför exempelvis framtida vårdkontakter, graviditet eller blodgivning. Analysen ger dig tydlig information om din blodgrupp och din RhD-status.
Vad ingår i blodgruppsanalysen?
Blodgruppsanalysen omfattar följande:
- ABO-gruppering: Visar om din blodgrupp är A, B, AB eller O.
- RhD-gruppering: Visar om du är RhD-positiv eller RhD-negativ.
- Erytrocytantikroppsscreening: Undersöker om det finns irreguljära antikroppar mot röda blodkroppar.
- Laboratorieanalys: Analysen utförs endast av Karolinska Universitetslaboratoriet.
Vad visar blodgruppsanalysen?
Blodgruppsanalysen visar vilken av de fyra huvudsakliga ABO-blodgrupperna du tillhör och om du är RhD-positiv eller RhD-negativ. Kombinationen ger någon av de åtta vanligaste blodgruppsbeteckningarna:
- A positiv eller A negativ
- B positiv eller B negativ
- AB positiv eller AB negativ
- O positiv eller O negativ
Analysen visar även om screeningen har gett utslag för irreguljära erytrocytantikroppar. Om antikroppsscreeningen är positiv kan kompletterande analyser behövas för att identifiera vilken eller vilka antikroppar som finns.
Vad är en blodgrupp?
En blodgrupp beskriver vilka särskilda markörer, så kallade antigener, som finns på ytan av de röda blodkropparna. Det finns många olika blodgruppssystem, men ABO-systemet och Rh-systemet är de mest betydelsefulla vid bland annat blodtransfusioner och graviditet.
ABO-systemet avgör om blodgruppen är A, B, AB eller O. Rh-systemet omfattar flera olika antigener, där D-antigenet används för att ange om en person är RhD-positiv eller RhD-negativ.
ABO-systemet – A, B, AB eller O
ABO-systemet delas in i fyra huvudgrupper utifrån vilka antigener som finns på de röda blodkropparna och vilka antikroppar som normalt finns i blodplasman:
- Blodgrupp A: Har A-antigen på de röda blodkropparna och normalt anti-B i plasman.
- Blodgrupp B: Har B-antigen på de röda blodkropparna och normalt anti-A i plasman.
- Blodgrupp AB: Har både A- och B-antigen och saknar normalt anti-A och anti-B i plasman.
- Blodgrupp O: Saknar både A- och B-antigen och har normalt både anti-A och anti-B i plasman.
ABO-blodgruppen är ärftlig och förändras normalt inte under livet.
RhD-systemet – positiv eller negativ blodgrupp
RhD-statusen visar om D-antigenet finns på de röda blodkropparna:
- RhD-positiv: D-antigenet finns på de röda blodkropparna.
- RhD-negativ: D-antigenet saknas på de röda blodkropparna.
När ABO-gruppen kombineras med RhD-statusen får man blodgruppsbeteckningar som exempelvis A+, O− och AB+. Ungefär 85 procent av Sveriges befolkning är RhD-positiv, medan cirka 15 procent är RhD-negativ.
Varför är blodgruppering viktig?
Blodgruppering används för att fastställa vilken blodgrupp en person har och är en viktig del av säkerheten vid blodtransfusioner. Om blod från oförenliga blodgrupper blandas kan immunförsvaret reagera mot de transfunderade röda blodkropparna.
Inom sjukvården görs därför alltid aktuella kontroller och förenlighetsprövningar inför en blodtransfusion. Ett tidigare blodgruppsresultat ersätter inte dessa säkerhetskontroller.
Varför är RhD-status viktig vid graviditet?
RhD-status är särskilt viktig under graviditet. Om den gravida är RhD-negativ och fostret är RhD-positivt kan den gravidas immunförsvar i vissa fall bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Detta kallas RhD-immunisering.
Inom mödravården finns etablerade rutiner för att upptäcka, förebygga och följa upp RhD-immunisering. Ett privat blodgruppstest ersätter inte blodgruppering, antikroppsscreening eller andra kontroller som genomförs under graviditeten.
Vad är erytrocytantikroppsscreening?
Erytrocytantikroppsscreening är en analys som undersöker om det finns irreguljära antikroppar riktade mot antigener på röda blodkroppar. Sådana antikroppar kan bland annat bildas efter en tidigare graviditet eller blodtransfusion. De kan vara viktiga att känna till eftersom de kan påverka valet av blod vid en framtida transfusion och i vissa fall ha betydelse under graviditet.
En negativ screening innebär att analysen inte har påvisat några irreguljära erytrocytantikroppar. Ett positivt screeningresultat innebär att antikroppar kan finnas och att kompletterande analys och medicinsk bedömning kan behövas.
Vem kan ha nytta av en blodgruppsanalys?
En blodgruppsanalys kan vara relevant för dig som:
- Inte känner till din blodgrupp.
- Vill veta om du är RhD-positiv eller RhD-negativ.
- Vill ha information om din blodgrupp inför framtida vårdkontakter.
- Planerar att bli blodgivare och är nyfiken på din blodgrupp.
- Planerar en graviditet och vill känna till din RhD-status.
- Tidigare har varit gravid eller fått en blodtransfusion och vill undersöka om irreguljära erytrocytantikroppar kan påvisas.
Hur vanliga är de olika blodgrupperna?
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, följt av blodgrupp O. Blodgrupp B och AB är mindre vanliga. A positiv är den vanligaste kombinationen av ABO-grupp och RhD-status i Sverige. Hur vanlig eller ovanlig en blodgrupp är påverkar inte dess medicinska betydelse. Sjukvården behöver tillgång till blod från personer med samtliga blodgrupper.
Kan blodgruppen förändras?
Blodgruppen är ärftlig och förändras normalt inte under livet. I mycket ovanliga medicinska situationer, exempelvis efter vissa stamcellstransplantationer, kan blodgruppsförhållandena förändras.
Ger analysen besked om vem jag kan ge blod till?
Analysen visar din ABO- och RhD-blodgrupp, men är inte en fullständig bedömning av vem du kan ge blod till eller ta emot blod från. Vid blodgivning och blodtransfusion görs alltid ytterligare kontroller av blodcentralen eller sjukvården.
Blodgruppsanalys av ABO, RhD och erytrocytantikroppar
Blodgruppstestet ger dig information om din ABO-blodgrupp, din RhD-status och om det finns tecken på irreguljära erytrocytantikroppar. Analysen utförs av Karolinska Universitetslaboratoriet.
Normalt lämnas provsvar inom 5–7 arbetsdagar.
