MR knä – magnetröntgen vid knäsmärta och misstänkt skada

MR knä är en magnetkameraundersökning som ger detaljerade bilder av knäleden och dess mjukdelar. Med undersökningen kan man bland annat bedöma menisker, korsband, sidoligament, brosk, senor, benmärg och andra strukturer som kan vara svåra att se med vanlig röntgen.

MR av knät kan vara aktuellt vid långvarig eller återkommande knäsmärta, svullnad, instabilitet eller efter en vridning eller idrottsskada där man misstänker en skada inne i leden. Undersökningen använder ingen joniserande strålning.

Vilken bilddiagnostisk undersökning som är mest lämplig beror på symtomen och hur besvären har uppstått. Vid bokning görs därför en medicinsk bedömning för att säkerställa att MR knä är rätt undersökning för din frågeställning.

Ont i knät – när kan MR vara aktuellt?

Ont i knät är vanligt och kan ha många olika orsaker. Besvär kan komma från exempelvis menisker, ledband, brosk, senor eller andra strukturer i och omkring knäleden.

MR behövs inte vid all knäsmärta. Vid kortvariga besvär kan klinisk undersökning, rehabilitering eller annan bilddiagnostik vara ett mer lämpligt första steg. MR knä kan däremot vara värdefullt när symtomen kvarstår eller när det finns misstanke om en skada som inte kan bedömas tillräckligt väl med klinisk undersökning eller vanlig röntgen.

MR knä kan bland annat vara aktuellt vid:

• Långvarig eller återkommande knäsmärta.
• Smärta efter vridning, fall eller idrottsskada.
• Svullnad eller återkommande vätska i knäleden.
• Instabilitet eller känsla av att knät ger vika.
• Låsningar eller tydliga mekaniska besvär.
• Misstanke om meniskskada.
• Misstanke om korsbandsskada eller annan ligamentskada.
• Misstanke om broskskada eller osteokondral skada.
• Oklara besvär där tidigare undersökningar inte har gett tillräcklig information.
• Uppföljning av vissa tidigare kända skador eller förändringar.

Vad kan en MR av knät visa?

MR ger detaljerade bilder av både mjukdelar och skelettets inre struktur och kan därför användas för att bedöma flera olika delar av knäleden.

• Inre och yttre menisken.
• Främre och bakre korsbandet, ACL och PCL.
• Mediala och laterala kollateralligamenten, MCL och LCL.
• Ledbrosk och broskytor.
• Knäskålen och strukturerna runt patellofemoralleden.
• Senor och andra mjukdelar kring knäleden.
• Benmärg, exempelvis vid benmärgsödem eller stressreaktion.
• Ledvätska, synovit och vissa inflammatoriska förändringar.

MR-fynd måste alltid bedömas tillsammans med dina symtom och den kliniska undersökningen. Förändringar kan ibland synas på MR även hos personer som inte har några besvär.

MR knä vid meniskskada

Meniskerna fungerar som stötdämpare och bidrar till stabiliteten i knäleden. En meniskskada kan uppstå efter exempelvis en vridning av knät, men meniskförändringar kan också utvecklas gradvis med åldern och förekomma tillsammans med artros.

Vanliga symtom kan vara smärta längs ledspringan, svullnad, klickningar eller en känsla av att knät hakar upp sig. Ett knä som verkligen låser sig i ett läge bör däremot bedömas skyndsamt.

MR kan visa meniskernas struktur och hjälpa till att bedöma om det finns en skada och om andra strukturer i knät samtidigt är påverkade.

Det är samtidigt viktigt att skilja en akut traumatisk meniskskada från degenerativa meniskförändringar. Degenerativa meniskskador är vanliga och förekommer ofta tillsammans med artros, och behandling styrs inte enbart av vad som syns på MR.

MR knä vid korsbandsskada

Korsbanden hjälper till att stabilisera knäleden. Främre korsbandsskada, ACL-skada, är särskilt vanlig i samband med idrott och kan uppstå vid exempelvis en plötslig vridning eller riktningsförändring.

Symtom kan vara akut smärta, svullnad och senare en känsla av att knät är instabilt eller ger vika. Korsbandsskador kan också förekomma tillsammans med meniskskador eller andra ligamentskador.

MR kan visa främre och bakre korsbandet och används för att bedöma om ett ligament är skadat samt om andra strukturer i knät har påverkats samtidigt.

MR vid skador på sidoligamenten

Knäleden stabiliseras även av det mediala och laterala kollateralligamentet, MCL och LCL. Dessa kan skadas när knät utsätts för kraft från sidan eller vid mer komplexa vridtrauman.

MR kan visa förändringar i ligamenten och samtidigt kartlägga andra skador i knäleden. Den mediala kollateralligamentskadan är betydligt vanligare än den laterala.

Svullet knä – kan MR visa orsaken?

Ett svullet knä kan bero på flera olika saker, exempelvis en skada inne i leden, irritation i ledhinnan, blödning efter trauma eller annan inflammation.

MR kan visa ledvätska och samtidigt undersöka menisker, ligament, brosk och benmärg. Om svullnaden har uppstått plötsligt efter en skada eller är mycket uttalad kan en snabbare medicinsk bedömning däremot behövas innan en planerad MR-undersökning.

Knät låser sig, klickar eller ger vika

Mekaniska symtom från knät kan beskrivas på olika sätt. Vissa upplever klickningar eller en känsla av att något hakar upp sig, medan andra känner att knät plötsligt ger vika.

Sådana symtom kan förekomma vid exempelvis menisk- eller ligamentskador, men behöver bedömas tillsammans med övriga symtom och hur besvären uppstod.

Ett knä som fastnar och inte går att röra normalt är mer angeläget och bör bedömas skyndsamt i vården i stället för att man enbart inväntar en planerad privat MR-undersökning.

MR knä efter idrottsskada eller vridning

Idrottsskador i knät uppstår ofta vid snabba riktningsförändringar, rotationer, tacklingar eller landningar. Vanliga traumatiska mjukdelsskador omfattar bland annat meniskskador, korsbandsskador, sidoligamentskador och luxation av knäskålen.

MR kan vara värdefullt när man efter den första medicinska bedömningen behöver kartlägga mjukdelarna mer detaljerat eller misstänker flera samtidiga skador.

Vid ett akut trauma är MR däremot inte alltid den första undersökningen. Klinisk bedömning och i vissa situationer vanlig röntgen kan behövas först för att utesluta skelettskada eller andra akuta tillstånd.

MR vid broskskada och artros i knät

MR kan ge detaljerade bilder av ledbrosket och visa förändringar i brosk, benmärg och andra strukturer i leden.

Det betyder dock inte att MR rutinmässigt behövs vid misstänkt knäartros. Artros diagnostiseras i första hand utifrån symtom och klinisk undersökning, och ibland kompletteras utredningen med vanlig röntgen. MR ingår inte som standardundersökning vid okomplicerad artros.

MR kan däremot vara relevant vid mer specifika frågeställningar, exempelvis när symtomen inte förklaras av den kliniska bilden eller när man misstänker annan samtidig skada.

Ont på insidan eller utsidan av knät

Var smärtan sitter kan ge viss vägledning om vilka strukturer som kan vara påverkade, men det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån smärtans placering.

Smärta på insidan av knät kan exempelvis förekomma vid besvär från mediala menisken, mediala kollateralligamentet eller andra strukturer. Smärta på utsidan kan ha andra orsaker och behöver bedömas utifrån hela symtombilden.

MR kan bli aktuellt när besvären kvarstår och man misstänker en strukturell förändring inne i knäleden.

Ont i knät efter löpning eller träning

Knäsmärta efter löpning eller annan träning är vanligt och behöver inte innebära att det finns en skada som kräver MR. Många belastningsrelaterade besvär bedöms bäst kliniskt och behandlas i första hand med exempelvis anpassad träning och rehabilitering.

Om smärtan är långvarig, återkommer trots behandling eller kombineras med svullnad, låsningar, instabilitet eller andra tecken på skada kan en medicinsk bedömning avgöra om MR är lämpligt.

MR knä eller vanlig röntgen – vad är skillnaden?

MR och vanlig röntgen visar olika delar av knät och används därför vid olika frågeställningar.

Vanlig röntgen visar framför allt skelettet och kan vara viktig vid misstanke om fraktur eller för bedömning av vissa degenerativa förändringar.

MR ger däremot mer detaljerad information om menisker, korsband, andra ligament, brosk, benmärg och flera andra mjukdelar i knäleden.

Vid akut knätrauma kan röntgen därför behövas först, medan MR kan användas senare när man behöver kartlägga en misstänkt mjukdelsskada mer detaljerat.

Behövs kontrastmedel vid MR knä?

Vid vanliga frågeställningar som meniskskada, korsbandsskada, ligamentskada eller broskskada görs MR knä vanligtvis utan intravenöst kontrastmedel.

Vid vissa mer specifika frågeställningar kan kontrastmedel behövas. Det avgörs utifrån den medicinska frågeställningen och vilket MR-protokoll som används.

Så går en MR-undersökning av knät till

Vid undersökningen ligger du på rygg med knät placerat i en särskild spole som används för att skapa detaljerade bilder av knäleden.

Det är viktigt att ligga stilla under bildtagningen. Undersökningen gör inte ont, men magnetkameran ger ifrån sig kraftiga knackande och dunkande ljud under delar av undersökningen. MR använder ingen joniserande strålning.

Hur lång tid undersökningen tar beror på vilket protokoll som används, men du får information om undersökningen och eventuella förberedelser inför besöket.

När lämpar sig MR knä inte?

MR knä behövs inte vid alla typer av knäsmärta. Kortvariga belastningsbesvär, okomplicerad artros eller vissa akuta skador kan behöva utredas på andra sätt först.

Vid misstänkt artros ställs diagnosen huvudsakligen genom anamnes och klinisk undersökning och MR ingår inte rutinmässigt i standardutredningen.

Vid en färsk större skada kan vanlig röntgen eller akut ortopedisk bedömning vara viktigare än en planerad MR.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett fynd på MR inte automatiskt betyder att fyndet orsakar dina symtom eller att kirurgi behövs. Exempelvis behandlas många meniskskador utan operation.

När bör knäbesvär bedömas snabbt?

Vissa knäbesvär bör bedömas skyndsamt i vården snarare än genom en planerad privat MR-undersökning.

Det gäller exempelvis om:

• Knät har fastnat i ett läge och inte går att röra normalt.
• Det finns tydlig felställning efter en skada.
• Knät är kraftigt instabilt efter trauma.
• Du har mycket uttalad svullnad eller misstänkt blödning i leden efter skada.
• Det finns misstanke om skelettskada efter ett större trauma.

Sådana tillstånd kan kräva snabb klinisk bedömning och ibland annan bilddiagnostik eller ortopedisk handläggning.

Boka MR knä – magnetröntgen av knäleden

MR knä kan ge detaljerad information om menisker, korsband, ligament, brosk, benmärg och andra strukturer i knäleden. Undersökningen kan vara särskilt värdefull vid långvarig knäsmärta eller när symtomen tyder på en skada inne i knäleden.

Du behöver inte själv avgöra om MR knä är den mest lämpliga undersökningen. I samband med bokningen görs en medicinsk bedömning av dina symtom och din frågeställning. Om klinisk bedömning, röntgen, fysioterapi eller annan utredning bedöms vara mer lämplig kan det rekommenderas istället.

Bilderna granskas av specialistläkare i radiologi och resultatet sammanställs i ett medicinskt utlåtande från ansvarig läkare hos oss.