Hoppa till innehållet

Korsbandsskada

En korsbandsskada innebär att ett av knäts stabiliserande band har töjts ut eller brustit, ofta till följd av kraftiga vridningar eller trauma.

Snabbversion

Vad är en korsbandsskada?

Inne i knäleden finns två starka band som korsar varandra: det främre och det bakre korsbandet. Dessa fungerar som ryggraden i knäts stabilitet och förhindrar att underbenet glider onormalt i förhållande till lårbenet. En korsbandsskada innebär att ett av dessa band har töjts ut eller brustit helt. Korsbandsskador kan drabba vem som helst, men är vanligast i:

  • Främre korsbandet (ACL): Den absolut vanligaste skadan, ofta vid vridningar.
  • Bakre korsbandet (PCL): Mindre vanligt, uppstår ofta vid kraftigt våld mot underbenet.

Vanliga symtom vid korsbandsskada

Hur en korsbandsskada känns varierar beroende på om det är en total bristning eller en mindre delbristning. Här är vanliga symtom:

Symtom vid akut skada

  • En kraftig smäll eller ett "poppande" ljud inuti knät vid skadetillfället
  • Omedelbar och kraftig smärta som gör det svårt att stödja på benet
  • Snabb svullnad i knät (ofta inom bara några timmar)
  • En känsla av att knät "viker sig" eller känns glappt

Symtom efter den akuta fasen

  • Återkommande instabilitet vid riktningsförändringar eller på ojämnt underlag
  • Svårighet att lita på knät i vardagen
  • Diffus värk och stelhet efter belastning
  • Minskad muskelmassa i låret på grund av inaktivitet

Varför får man en korsbandsskada?

En korsbandsskada uppstår oftast vid kraftig belastning där knät tvingas i en onaturlig riktning. Orsakerna kan vara:

  • Kraftig vridning: Foten fastnar i underlaget medan kroppen roterar.
  • Snabba stopp och riktningsförändringar: Vanligt i sporter som fotboll, innebandy och handboll.
  • Landningar: Felaktig landning efter ett hopp där knät faller inåt (valgusstress).
  • Direkt våld: En kollision eller tackling mot knät.
  • Anatomi och kön: Kvinnor har statistiskt sett en högre risk på grund av anatomiska och hormonella faktorer.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om:

  • Ditt knä svullnar kraftigt efter ett trauma eller fall
  • Du inte kan belasta benet normalt efter en skada
  • Du upplever att knät är instabilt och "ger vika"
  • Du har ihållande smärta som inte går över med vila

Så kan du ta reda på om du har en korsbandsskada

Har du symtom som du misstänker beror på en korsbandsskada? Ett första steg är att boka tid hos en läkare eller fysioterapeut. De utför manuella tester (som stabilitetstester) för att bedöma om korsbandet är intakt.

Om den kliniska undersökningen tyder på en skada, eller om knät är för svullet för att undersökas ordentligt, är en MR-undersökning av knät den mest tillförlitliga metoden. Med MR kan man tydligt se om korsbandet är av eller skadat, samt om det finns andra samtidiga skador på menisker eller ledbrosk. Detta är avgörande för att planera rätt behandling, oavsett om det rör sig om operation eller specifik rehabilitering.

Frågor och svar

Vanliga tecken är ett hörbart "poppande" ljud vid skadetillfället, följt av kraftig smärta, snabb svullnad och en känsla av att knät är instabilt eller "viker sig".

Främre korsbandsskada (ACL) är vanligast och uppstår ofta vid vridmoment. Bakre korsbandsskada (PCL) är ovanligare och kräver oftast kraftigt våld mot underbenet för att uppstå.

Nej, behandlingen beror på skadans omfattning och patientens aktivitetsnivå. Valet mellan operation och specifik rehabilitering baseras ofta på resultaten från en MR-undersökning.

Relaterade tester och hälsokontroller


MR Knä

MR Knä

Magnetröntgen
Information

Läkarutlåtande ingår

Hos oss får du alltid ett läkarutlåtande från en legitimerad läkare när du beställer en hälsokontroll där läkarutlåtande ingår. Läkarens utlåtande innefattar en övergripande bedömning av dina resultat från laboratorieanalyser. Utlåtandet är individuellt och kan variera beroende på vilka specifika tester som din hälsokontroll innefattar.

Vad kan jag förvänta mig i läkarutlåtandet?

Läkarutlåtandet kommer att sammanfatta resultaten från dina provsvar för att ge dig en bedömning av din hälsa inklusive eventuella avvikelser utanför angivna referensvärden. Vid avvikande värden eller behov kan läkaren även komma att kontakta dig för ett kostnadsfritt samtal i syfte att förklara och prata om dina resultat. Kom ihåg att en hälsokontroll alltid innefattar specifika provsvar utifrån din hälsa och dina personliga förutsättningar. Värden utanför referensintervallen ska därför alltid diskuteras med en läkare innan några beslut avseende eventuell behandling fattas.

Vad tittar läkaren på vid en hälsokontroll?

Vid en bedömning av en blodanalys eller hälsokontroll tittar läkaren på flera olika parametrar för att utvärdera din hälsa och identifiera eventuella avvikelser. Här nedan följer några vanliga aspekter som läkaren kan undersöka:

Blodstatus: Läkaren kontrollerar värden för röda och vita blodkroppar samt blodplättar för att identifiera eventuella tecken på anemi, infektion eller blödningstendens.

Näringsämnen och biokemiska markörer: Innefattar till exempel analys och kontroll av blodsockernivåer (glukos), elektrolytnivåer (t.ex. natrium, kalium), leverfunktionstester (t.ex. leverenzymer), njurfunktionstester (t.ex. kreatinin, urea) och lipidprofil (t.ex. kolesterol, triglycerider). Provsvaren ger läkaren en bättre uppfattning om din organfunktion, blodsockernivå, kolesterolförhållanden och även andra viktiga hälsoaspekter.

Inflammationsmarkörer: Läkaren kan mäta hälsomarkörer som C-reaktivt protein (CRP) eller erytrocytsänkningshastighet (SR) för att utvärdera inflammatoriska tillstånd eller bekräfta en pågående infektion.

Hormonnivåer: Läkaren kan kontrollera dina hormonnivåer för att bedöma hormonella obalanser eller sjukdomar, exempelvis sköldkörtelhormoner (TSH, T3, T4), könshormoner eller andra specifika hormoner som till exempel testosteronnivån.

Specifika tester: Beroende på din målsättning med din hälsokontroll eller din medicinska historik kan läkaren titta närmare på specifika tester i syfte att undersöka tillstånd eller sjukdomar, såsom diabetes, vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar.

Sammanfattningsvis väger läkaren in samtliga provsvar utifrån hälsokontrollen i syfte att bedöma din allmänna hälsa, upptäcka eventuella avvikelser och identifiera möjliga underliggande medicinska tillstånd.

Vad händer om jag har avvikande provsvar?

Om dina blodvärden är avvikande kommer detta att adresseras i ditt personliga läkarutlåtande. Beroende på avvikelsens art och omfattning kan läkaren även komma att kontakta dig direkt via provsvarstjänsten för vidare vägledning. Olika åtgärder och råd kommer att framföras baserat på vilka specifika avvikelser som observeras tillsammans med din medicinska historia. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Samtal ingår

Samtal ingår, en av våra läkare kommer att kontakta dig.
  • MR knä – avancerad magnetkameraundersökning utan remiss.
  • Rekommenderas vid knäsmärta, instabilitet eller misstänkt skada.
  • Visar menisk, korsband, brosk och ligament med hög precision.
  • Snabb, smärtfri undersökning med specialistbedömning inom några dagar.

4 895 kr

Andra symtom

Varukorg

Varukorgen är tom.

Hos oss får du tillgång till Sveriges bredaste utbud av blodprov, hälsokontroller och MR – med läkare som alltid granskar dina provsvar.

Hitta rätt test för dig


Provtagningsavgift
Total
Provtagningsavgift?

Provtagningsavgiften är en fast kostnad för besöket på mottagningen där du genomför blodprovet. Avgiften påverkas inte av hur många tester du beställer, utan baseras på ordervärdet:

Fri provtagningsavgift

Vid köp över 1 000 kr ingår provtagningsavgiften.