Aortaaneurysm

Vad är aortaaneurysm (pulsåderbråck)?

Aortaaneurysm innebär en vidgning av kroppens största pulsåder, aorta. Tillståndet kallas även pulsåderbråck och uppstår när kärlväggen försvagas och successivt tänjs ut. Aorta transporterar syrerikt blod från hjärtat till resten av kroppen och ligger djupt inne i bröstkorgen och buken, vilket gör att förändringar ofta sker utan att ge tydliga symtom.

De flesta aortaaneurysm utvecklas långsamt under många år och upptäcks ofta av en slump vid undersökningar av andra orsaker. I många fall är tillståndet helt symtomfritt tills det blir stort eller brister.

Hur är aorta uppbyggd?

Aorta kan liknas vid en kraftig pulsåder som utgår från hjärtats vänstra kammare. Den delas anatomiskt in i flera delar: aorta ascendens (den uppåtgående delen), aortabågen (arkus), aorta descendens (den nedåtgående delen), samt thorakala aorta i bröstkorgen och bukaorta i buken. Aneurysm kan uppstå i alla dessa delar, men är vanligast i bukaorta.

Varför uppstår aortaaneurysm?

Den bakomliggande orsaken är en försvagning av bindväven i kärlväggen. När kärlväggen förlorar sin elasticitet blir den mindre motståndskraftig mot det tryck som blodflödet skapar. Detta leder till att kärlet gradvis vidgas.

Flera faktorer kan bidra till denna försvagning:

• Åldrande och naturlig nedbrytning av kärlväggen
• Högt blodtryck som belastar kärlen över tid
• Rökning, som är en av de starkaste riskfaktorerna
• Åderförkalkning (ateroskleros)
• Ärftlighet och genetiska bindvävssjukdomar

Till vänster syns den friska aortan. Till höger syns en vidgad aorta (pulsåderbråck) i bukens nedre del. En vidgad aorta innebär en förhöjd risk för bristnig.

Olika typer av aortaaneurysm

Aortaaneurysm delas in beroende på var i kroppen de sitter:

• Bukaortaaneurysm (AAA): Den vanligaste formen, lokaliserad i buken.
• Thorakala aneurysm: Förekommer i bröstkorgen och är mindre vanliga.
• Aneurysm i aorta ascendens: Sitter nära hjärtat och kan vara kopplade till ärftliga tillstånd.

Thorakala aneurysm är svårare att upptäcka med ultraljud och diagnostiseras oftare med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR).

Symtom består ofta av ett tyst tillstånd

De flesta aortaaneurysm ger inga symtom alls. Eftersom aorta ligger skyddad djupt inne i kroppen märks en vidgning sällan förrän den blivit stor.

I vissa fall kan större aneurysm ge diffusa besvär, såsom:

• Tryck- eller smärtkänsla i magen eller ryggen
• Pulserande känsla i buken
• Obehag i bröstet (vid thorakala aneurysm)

Symtom vid bristning av aortan ett akut tillstånd

Om ett aortaaneurysm brister uppstår en livshotande situation som kräver omedelbar vård.

Vanliga symtom vid bristning i buken är:

• Plötslig och mycket kraftig buksmärta
• Ryggsmärta som kan stråla mot ljumskarna
• Utspänd buk
• Illamående och kräkningar
• Yrsel, svimning eller chock

Vid bristning i bröstkorgen kan symtomen likna hjärtinfarkt, med intensiv smärta i bröstet och ryggen.

Vid misstanke om bristning ska man alltid ringa 112.

Så kan du upptäcka aortaaneurysm i förtid

Aortaaneurysm upptäcks vanligtvis av en slump vid undersökningar som görs av andra orsaker, eftersom tillståndet sällan ger symtom i tidiga stadier. För att bekräfta diagnosen och bedöma aneurysmets storlek och utbredning används bilddiagnostiska metoder.

Ultraljud är den vanligaste metoden för att upptäcka och följa upp bukaortaaneurysm. Undersökningen är snabb, skonsam och används även inom screeningprogram. Den ger en god uppskattning av kärlets diameter, vilket är avgörande för fortsatt handläggning.

Vid mer detaljerad bedömning används datortomografi av aorta CT aorta, vilket är den viktigaste metoden vid misstanke om större aneurysm eller inför behandling. CT-undersökningen ger en mycket noggrann bild av hela aorta och visar aneurysmets exakta storlek, form och relation till andra blodkärl. Den används även vid akuta tillstånd, till exempel om man misstänker att aneurysmet har brustit.

Vid CT aorta ges oftast kontrastmedel i blodet, vilket gör att kärlen framträder tydligt. Detta möjliggör en exakt kartläggning som är nödvändig inför planering av operation eller annan behandling.

Magnetkameraundersökning (MR) kan i vissa fall användas som alternativ, särskilt när man vill undvika strålning eller behöver kompletterande information. För aneurysm i bröstkorgen är CT eller MR ofta nödvändiga, eftersom dessa inte kan bedömas tillräckligt med ultraljud. Val av undersökningsmetod baseras på var aneurysmet sitter, hur stort det är och om situationen är akut eller planerad.

När behöver man behandla ett aneurysm?

Ett bukaortaaneurysm definieras oftast som en diameter på 30 mm eller mer. De flesta aneurysm är små och innebär låg risk för bristning. Därför behandlas de inte direkt utan följs regelbundet med ultraljud.

När aneurysmet växer ökar risken för bristning. Vid en diameter på cirka 55 mm hos män (ofta något mindre hos kvinnor) övervägs operation, där man ersätter eller förstärker den försvagade delen av kärlet.

Beslut om behandling baseras alltid på en helhetsbedömning av risker, symtom och patientens allmänna hälsa.

Uppföljning och kontroller

Personer med mindre aneurysm följs regelbundet inom sjukvården, oftast via kärlkirurgiska enheter. Kontrollerna syftar till att övervaka tillväxten och avgöra när behandling kan bli aktuell.

Många patienter erbjuds även förebyggande behandling med läkemedel, såsom blodtryckssänkande, blodfettssänkande och blodplättshämmande läkemedel för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Risker och prognos

Små aortaaneurysm har generellt låg risk att brista och kan ofta följas under lång tid utan åtgärd. Däremot ökar risken i takt med att aneurysmet växer.

En bristning är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet, men prognosen förbättras avsevärt om diagnos och behandling sker i tid. Med moderna metoder kan allt fler patienter räddas.

Att leva med aortaaneurysm

Att få diagnosen aortaaneurysm kan väcka oro, men många lever länge utan att det orsakar problem. Regelbundna kontroller och medicinsk uppföljning ger god trygghet.

Det är också viktigt att minska belastningen på kärlen genom livsstilsförändringar:

• Sluta röka
• Behandla högt blodtryck
• Ha kontroll på blodfetter
• Vara fysiskt aktiv

Vid kontakt med sjukvården är det viktigt att alltid informera om att man har eller har haft ett aortaaneurysm.

Ärftlighet och screening

Det finns en ärftlig komponent i vissa fall. Har man en nära anhörig med aortaaneurysm kan risken vara ökad, och det kan vara aktuellt att diskutera undersökning med läkare.

I Sverige erbjuds screening för bukaortaaneurysm till män i vissa åldersgrupper, eftersom tidig upptäckt kan förebygga allvarliga komplikationer.