Takykardi

Vanliga symtom vid takykardi

• Bultande och snabb puls
• Svimningskänsla och yrsel
• Ökad andfåddhet, särskilt vid ansträngning
• Obehag i bröstet eller bröstsmärta
• Svaghetskänsla och trötthet

Dessa symtom kan komma plötsligt och gå över snabbt, men de kan också vara ihållande.

Hur undersöks takykardi?

För att ta reda på orsaken till takykardi görs oftast ett:

• EKG (elektrokardiogram) – registrerar hjärtats elektriska aktivitet vid ett specifikt tillfälle och kan påvisa exempelvis rytmrubbningar, överledningsstörningar eller tecken på hjärtinfarkt.
• Långtids-EKG (Holter-EKG) – kontinuerlig registrering av hjärtats elektriska aktivitet under ett eller flera dygn. Används vid tillfälliga eller svårfångade symtom såsom hjärtklappning, oregelbunden puls, yrsel, svimningskänsla eller oförklarlig trötthet. Undersökningen gör det möjligt att upptäcka övergående arytmier som inte alltid syns vid ett vanligt vilo-EKG. Långtids-EKG
• Arbetsprov – EKG som genomförs under fysisk belastning för att bedöma hur hjärtat reagerar vid ansträngning och för att upptäcka belastningsutlösta rytmrubbningar eller syrebrist.
• Blodprover – används för att utesluta bakomliggande orsaker till hjärtsymtom, såsom ämnesomsättningsrubbningar (t.ex. sköldkörtelrubbning), elektrolytrubbningar eller diabetes.
• Ekokardiografi (ultraljud av hjärtat) – ger information om hjärtats struktur och pumpfunktion, klaffar samt eventuella förstoringar eller nedsatt funktion.

Behandling av takykardi

Behandlingen av takykardi anpassas individuellt och beror på vilken typ av takykardi det rör sig om, den bakomliggande orsaken samt hur uttalade symtomen är. I många fall är tillståndet godartat och kräver endast uppföljning eller livsstilsförändringar, medan mer uttalade eller ihållande rytmrubbningar kan behöva medicinsk eller teknisk behandling. Målet med behandlingen är att minska symtom, förebygga komplikationer och normalisera hjärtrytmen när det är möjligt.

• Livsstilsförändringar – minska på stress, koffein- och alkoholintag och rökning
• Läkemedel – exempelvis kan betablockerare som bromsar hjärtrytmen tillsättas
• Elkonvertering – detta är en elektrisk impuls som återställer normal rytm i hjärtat
• Ablation – ett mindre ingrepp som innebär att man "bränner bort" de områden i hjärtat som orsakar felaktiga signaler
• Pacemaker eller ICD – i vissa fall där rytmrubbningen är allvarlig och återkommande

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om du upplever återkommande hjärtklappning, särskilt om du samtidigt känner dig yr, får bröstsmärtor eller svimmar. Takykardi kan ibland vara tecken på ett underliggande hjärtproblem som behöver utredas.