AV-block

Vanliga symtom vid AV-block

Symtomen vid AV-block beror på hur mycket överledningen mellan förmak och kammare påverkas. Vid lindrigare former, såsom AV-block grad I, fungerar impulserna fortfarande men leds långsammare än normalt. Många märker då inga symtom alls och tillståndet upptäcks ofta av en slump på EKG.

Vid mer uttalade former blockeras en del eller alla elektriska impulser. Det kan göra att hjärtat slår långsammare än normalt (bradykardi) eller att hjärtrytmen blir oregelbunden. När pulsen blir för låg kan kroppen inte upprätthålla tillräcklig blod- och syretillförsel, vilket ger tydligare besvär.

• Yrsel eller ostadighetskänsla
• Trötthet och nedsatt ork
• Svimning eller känsla av att vara nära att svimma
• Långsam puls
• Andfåddhet vid ansträngning
• Hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm
• I vissa fall bröstsmärta

Plötslig medvetslöshet eller upprepade svimningar kan tyda på ett mer allvarligt AV-block, exempelvis AV-block grad III (totalt block). Detta är ett potentiellt farligt tillstånd som kräver akut medicinsk bedömning.

Vad orsakar AV-block?

Det finns flera olika faktorer som kan orsaka AV-block, det vill säga en störning i hjärtats elektriska överledning mellan förmak och kammare:

• Åldrande – den vanligaste orsaken. Med stigande ålder kan retledningssystemet gradvis påverkas av fibros (ärrbildning) och degenerativa förändringar, vilket gör att de elektriska impulserna leds långsammare eller blockeras.
• Tidigare hjärtinfarkt – en infarkt kan skada hjärtats retledningssystem, särskilt om blodflödet till området runt AV-noden eller His-bunten påverkas. Detta kan leda till permanent eller ibland tillfälligt AV-block.
• Inflammation i hjärtat – inflammation, exempelvis vid myokardit (hjärtmuskelinflammation) eller borrelia (neuroborrelios/hjärtpåverkan), kan påverka impulsspridningen och orsaka överledningsrubbningar. I vissa fall kan AV-blocket vara övergående om inflammationen behandlas.
• Läkemedel – vissa läkemedel kan sänka hjärtfrekvensen och hämma överledningen mellan förmak och kammare. Vanliga exempel är betablockerare, digoxin och vissa kalciumflödeshämmare (t.ex. verapamil och diltiazem). Risken ökar särskilt vid hög dos eller kombinationsbehandling.
• Medfödda hjärtfel – mer sällsynt, men vissa personer föds med förändringar i hjärtats struktur eller elektriska system som kan ge AV-block redan i yngre ålder. Ibland upptäcks det först senare i livet.
• Metabola rubbningar och andra sjukdomar – exempelvis elektrolytrubbningar (särskilt högt kalium), sköldkörtelrubbningar (hypotyreos), samt vissa systemiska sjukdomar kan påverka hjärtats elektriska funktion och bidra till AV-block.

3 olika grader av AV-block

Det finns olika typer av AV-block, dessa delas in i tre grader:

1. AV-block I: I den första graden sker en fördröjning av signalen men alla impulser går fram. Oftast utan några symtom.
2. AV-block II: I den andra graden blockeras vissa signaler. Detta kan ge yrsel eller svimningskänsla.
3. AV-block III (totalt block): I den tredje graden går det ingen signal från förmak till kammare. Då styrs hjärtslagen av en långsam reservrytm – ofta symtomgivande och kräver behandling.

Behandling vid AV-block

Behandlingen vid AV-block beror på graden av block och hur påverkad en person är. Vid AV-block I krävs sällan behandling. Vid symtomgivande AV-block II eller III är en pacemaker oftast nödvändig för att reglera hjärtrytmen – det är ett hjälpmedel som man opererar in under huden för att hjälpa hjärtat att slå i rätt takt.

När bör man söka vård?

Du bör kontakta vården om du upplever yrsel, svimning eller trötthet utan tydlig orsak. Om du har långsam eller oregelbunden puls eller tar hjärtmediciner och märker att din puls blivit långsam.

Vid svimning, medvetslöshet eller plötsliga hjärtbesvär – ring 112 direkt.

Frågor och svar om AV-block

Vad är skillnaden mellan AV-block grad I, II och III?

Skillnaden handlar om hur mycket den elektriska signalen mellan förmak och kammare påverkas. Vid AV-block grad I är signalen fördröjd men går alltid fram. Vid grad II blockeras vissa impulser, vilket kan ge oregelbunden puls. Vid grad III (totalt AV-block) når inga signaler kamrarna, vilket gör att hjärtat får en långsam ersättningsrytm och symtomen ofta blir tydliga.

Kan AV-block ge trötthet och låg ork?

Ja. Om AV-blocket gör att pulsen blir för låg kan kroppen få sämre blod- och syretillförsel, särskilt vid ansträngning. Det kan leda till trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland andfåddhet. Vid lindriga former märks detta dock ofta inte alls.

Vilka undersökningar används för att ställa diagnosen?

AV-block upptäcks vanligtvis med EKG. I vissa fall behövs långtidsregistrering, exempelvis Holter-EKG , för att se om blocket kommer i perioder. Vid misstanke om bakomliggande orsak kan även blodprover, hjärtultraljud och ibland arbetsprov eller annan utredning bli aktuell.

Kan läkemedel orsaka AV-block?

Ja. Vissa läkemedel kan påverka hjärtats retledningssystem och göra att överledningen bromsas. Exempel är betablockerare, digoxin och vissa kalciumflödeshämmare. Risken är större vid hög dos, kombinationsbehandling eller om det redan finns en underliggande känslighet i retledningssystemet.

Är AV-block alltid ett tecken på hjärtsjukdom?

Nej. Lindriga AV-block kan förekomma hos friska personer, särskilt hos vältränade individer med låg vilopuls. Samtidigt kan AV-block också uppstå vid hjärtsjukdom, exempelvis efter hjärtinfarkt eller vid åldersrelaterade förändringar i retledningssystemet. Därför bedöms alltid helhetsbilden.

När behövs pacemaker vid AV-block?

Pacemaker kan bli aktuell om AV-blocket orsakar symtom som svimning, yrsel eller kraftigt låg puls. Vid AV-block grad III behövs pacemaker ofta eftersom överledningen mellan förmak och kammare är helt avbruten. Även vissa former av grad II kan kräva pacemaker beroende på typ och symtom.

Hur märker man att AV-blocket förvärras?

Om AV-blocket blir mer uttalat kan symtomen ofta öka successivt. Vanliga tecken är mer uttalad trötthet, yrsel, svimning, försämrad ork och att pulsen blir mycket låg. Plötsliga svimningar kan vara ett tecken på allvarlig rytmstörning och ska alltid bedömas av sjukvården.

När bör man söka vård?

Du bör kontakta sjukvården om du upplever upprepade episoder av yrsel, svimning, ovanligt låg puls eller plötslig kraftig trötthet. Vid medvetslöshet, bröstsmärta eller andningssvårigheter ska man söka akut vård.