Snabbversion
Vad är kronisk njursjukdom?
Kronisk njursjukdom (CKD – chronic kidney disease) är ett tillstånd som kommer smygande där njurarnas förmåga att filtrera blod successivt försämras under minst tre månader. Det leder till en ansamling av avfallsprodukter i blodet, hormonrubbningar samt en obalans i kroppens vätske- och elektrolytbalans. Sjukdomen delas in i fem olika stadier utifrån graden av nedsatt njurfunktion, vilket mäts med eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet).
Stadier och symtombild vid kronisk njursjukdom
Symtomen vid CKD är direkt kopplade till vilken grad av njurfunktionsnedsättning man har. I tidiga stadier märks sjukdomen oftast inte alls, medan avancerade stadier ger tydliga tecken på urinförändringar, vätskeretention, metabolisk acidos, anemi och mineralrubbningar:
- Stadium 1 (eGFR > 90 ml/min) – Normal njurfunktion med njurskada: Det finns tecken på njurskada (t.ex. protein i urinen eller strukturförändringar), men filtrationsförmågan är god.
Symtom: Inga symtom. Upptäcks enbart via provtagning.
- Stadium 2 (eGFR 60–80 ml/min) – Lindrigt nedsatt njurfunktion: Lindrig sänkning av filtrationsförmågan tillsammans med tecken på njurskada.
Symtom: Oftast helt symtomfritt då njurarna fortfarande kompenserar väl.
- Stadium 3 (eGFR 30–59 ml/min) – Måttligt nedsatt njurfunktion: Njurarnas förmåga att upprätthålla balansen av vätska, salter och hormoner börjar svika.
Symtom: Kan fortfarande vara diskreta, men tidiga tecken som mild trötthet, behov att kissa på natten och högt blodtryck kan uppstå.
- Stadium 4 (eGFR 15–29 ml/min) – Kraftigt nedsatt njurfunktion: Avancerad njursjukdom där avfallsprodukter börjar samlas i blodet (uremi).
Symtom: Tydliga symtom som uttalad trötthet, illamående, aptitlöshet, klåda, svullnad i ben/fötter och andfåddhet.
- Stadium 5 (eGFR < 15 ml/min) – Terminal njursvikt: Njurarna klarar inte längre att upprätthålla livsuppehållande funktioner på egen hand.
Symtom: Svåra symtom med kraftigt illamående, kräkningar, viktminskning, svår klåda, vätskeansamling i kroppen/lungorna och metallsmak i munnen. Kräver aktiv behandling i form av dialys eller njurtransplantation.
Vanliga symtom vid kronisk njursjukdom
Kronisk njursjukdom kan komma smygande och svara svårt att upptäcka utan riktad screening då den i tidigt stadium inte ger några tydliga symtom. När njurfunktionen försämras ytterligare kan följande symtom uppträda:
- Nedsatt ork och trötthet
- Problem med koncentration
- Illamående och aptitlöshet
- Svullnad (ödem), särskilt i ben, fotleder och runt ögonen
- Skummande urin (proteinuri)
- Ökad mängd urin, särskilt under natten
- Klåda
- Andfåddhet (kan bero på vätskeretention eller anemi)
Vilka är orsakerna till kronisk njursjukdom
Här följer vanliga orsaker till kronisk njursjukdom:
- Diabetes mellitus (typ 1 och typ 2)
- Hypertoni (högt blodtryck)
- Glomerulonefrit (inflammatorisk njursjukdom)
- Polycystisk njursjukdom (ärftlig cystbildning i njurarna)
- Långvarig användning av vissa läkemedel (till exempel NSAID)
- Åldersrelaterad försämring av njurfunktion
Hur kan man upptäcka kronisk njursjukdom?
Kronisk njursjukdom upptäcks ofta av en slump, eftersom symtomen ofta är ospecifika och kan komma sent i sjukdomsförloppet. En diagnos ställs med hjälp av tester:
- Blodprov (mätning av kreatinin och eGFR – estimerad glomerulär filtrationshastighet)
- Urinprov (analys av albumin eller protein i urinen)
- Blodtryckskontroll
- Ultraljud av njurarna (för att upptäcka strukturella avvikelser)
Det är mycket viktigt att upptäcka kronisk njursjukdom tidigt för att bromsa sjukdomens utveckling.
Symtom varierar beroende på graden av nedsatt njurfunktion
Vid CKD är symtomen ofta kopplade till graden av nedsatt njurfunktion. Vid lindrig till måttlig njurfunktionsnedsättning är symtomen diskreta, medan avancerad sjukdom kan ge tydliga tecken på urinförändringar, vätskeretention, metabolisk acidos, elektrolytrubbningar och hormonell obalans.
Anemi – vanligt vid kronisk njursjukdom
Vid CKD är anemi ett vanligt fynd och uppstår till följd av brist på erytropoietin – ett hormon som normalt produceras i njurarna och stimulerar benmärgen att bilda röda blodkroppar. Anemin är oftast normokrom och normocytär, och bidrar till symtom som trötthet, andfåddhet, huvudvärk och blekhet.
Fosfat och kronisk njursjukdom
Regleringen av fosfatnivåerna i kroppen sker med hjälp av njurarna, vid en försämrad njurfunktion minskar utsöndringen av fosfat vilket kan leda till hyperfosfatemi. Höga fosfatnivåer påverkar kalciumbalansen negativt, stimulerar frisättning av paratyreoideahormon (PTH) och kan leda till sekundär hyperparatyreoidism samt förkalkningar i kärl och mjukvävnad. Detta bidrar till ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlkomplikationer.
