Blodpropp

Vad är en blodpropp?

En blodpropp (trombos) uppstår när blodet koagulerar och bildar en propp som helt eller delvis blockerar ett blodkärl. Vanligtvis bildas blodproppar i benen, men de kan även uppstå i exempelvis lungan eller hjärnan. Mindre blodproppar kan ibland orsaka obemärkta symtom, medan större proppar kan vara livshotande. Blodförtunnande läkemedel används både för att förebygga och behandla blodproppar.

Blodproppar kan bildas i både vener och artärer. En propp som bildas lokalt kallas trombos. Om en del av proppen lossnar och transporteras med blodet till en annan del av kroppen kallas det emboli.

Vanliga typer av blodproppar är:

• Djup ventrombos (DVT) – propp i djupa vener, oftast i benet.
• Lungemboli – propp i lungans blodkärl.
• Stroke – propp i hjärnans blodkärl.
• Hjärtinfarkt – propp i hjärtats kranskärl.

Mindre proppar kan ibland ge diskreta symtom, medan större proppar kan vara livshotande och kräver omedelbar vård.

Symtom vid blodpropp

Symtomen varierar beroende på var i kroppen proppen sitter och hur mycket blodflödet påverkas. Det är viktigt att vara medveten om de olika symptomen som kan indikera en blodpropp. De vanligaste tecknen inkluderar svullnad, smärta, ömhet eller rodnad i det drabbade området, liksom andnöd och bröstsmärtor. Om du upplever några av dessa symtom bör du alltid söka medicinsk hjälp akut oavsett var i kroppen blodproppen sitter. Behandlingen för en blodpropp beror på dess storlek och var i kroppen den sitter. Mindre blodproppar kan hanteras med blodförtunnande läkemedel, medan större proppar kan kräva mer aggressiv behandling såsom trombolytisk terapi eller kirurgiskt ingrepp. Oavsett vilken typ av behandling som krävs, är det viktigt att agera snabbt för att undvika allvarliga konsekvenser av en blodpropp.

Blodpropp i benet såkallad (djup ventrombos)

• Ensides svullnad i benet.
• Smärta eller ömhet, ofta i vaden.
• Rodnad eller värmeökning.
• Spänd eller hård känsla i muskeln .

Blodpropp i lungan (lungemboli)

• Plötslig andnöd.
• Bröstsmärta som förvärras vid djupandning.
• Snabb puls.
• Hosta, ibland med blod.
• Yrsel eller svimning.

Blodpropp i hjärnan (stroke)

• Plötslig svaghet eller förlamning i ansikte, arm eller ben.
• Tal- eller språkstörning.
• Synrubbning.
• Plötslig kraftig huvudvärk.
• Balanssvårigheter.

Blodpropp i hjärtat (hjärtinfarkt)

• Tryckande eller ihållande bröstsmärta
• Smärta som strålar mot arm, rygg eller käke
• Kallsvettning
• Illamående
• Andfåddhet

Vid misstanke om lungemboli, stroke eller hjärtinfarkt ska man alltid söka akut vård.

Riskfaktorer för blodpropp

Risken för blodpropp ökar när balansen mellan blodets koagulationsförmåga, blodflödet och kärlväggens funktion rubbas. Inom medicinen brukar man tala om Virchows triad – tre faktorer som bidrar till trombos: ökad koagulation, nedsatt blodflöde och skada i kärlväggen.

• Långvarig immobilisering – När man sitter eller ligger stilla under längre perioder, till exempel efter operation, vid sjukdom eller under en lång flygresa, minskar blodflödet i benen. Det stillastående blodet ökar risken för att en propp bildas, särskilt i de djupa venerna.
• Graviditet och hormonbehandling – Under graviditet ökar blodets koagulationsbenägenhet naturligt som en skyddsmekanism inför förlossning. Även p-piller och östrogenbaserad hormonbehandling kan öka koagulationsförmågan, vilket i vissa fall höjer risken för blodpropp.
• Rökning – Rökning skadar blodkärlens insida (endotelet) och påverkar blodets koagulation. Det ökar risken både för venösa blodproppar och för arteriella proppar som kan orsaka hjärtinfarkt och stroke.
• Övervikt – Övervikt är kopplat till låggradig inflammation, ökat tryck i venerna och förändringar i koagulationssystemet. Detta bidrar till en ökad risk för särskilt djup ventrombos.
• Hög ålder – Med stigande ålder ökar risken för blodpropp, delvis på grund av förändringar i kärlväggar och koagulationssystem samt ökad förekomst av andra riskfaktorer.
• Cancer – Vissa cancersjukdomar och cancerbehandlingar kan aktivera koagulationssystemet och göra blodet mer benäget att bilda proppar. Blodpropp kan ibland vara ett tidigt tecken på underliggande cancersjukdom.
• Ärftliga koagulationsrubbningar – Tillstånd som Faktor V Leiden eller protrombinmutation innebär att blodet har en ökad tendens att koagulera. Risken varierar beroende på om man bär en eller två muterade gener och om andra riskfaktorer samtidigt föreligger.
• Tidigare blodpropp – Den som haft en blodpropp har en ökad risk att drabbas igen, särskilt om bakomliggande riskfaktorer kvarstår eller om orsaken var oklar.

Hur diagnostiseras blodpropp?

Utredningen beror på misstänkt lokalisation. Blodprov som D-dimer kan användas för att utesluta blodpropp vid låg klinisk misstanke. Vid starkare misstanke används bilddiagnostik, exempelvis ultraljud (vid DVT), datortomografi av lungorna (vid lungemboli) eller akut hjärnavbildning vid stroke.

Behandling vid blodpropp

Behandlingen syftar till att förhindra att proppen växer och att nya proppar bildas. Vanlig behandling är blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia), exempelvis DOAK-preparat eller heparin.

Vid större eller livshotande proppar kan trombolys (proppupplösande behandling) eller i vissa fall kirurgiskt ingrepp bli aktuellt.

Vanliga frågor om blodpropp

Hur snabbt utvecklas en blodpropp?

Det varierar. Vissa proppar utvecklas gradvis över flera dagar, medan andra – exempelvis vid stroke eller hjärtinfarkt – kan ge symtom plötsligt.

Kan man ha en blodpropp utan att märka det?

Ja, mindre proppar kan ibland ge diffusa eller milda symtom. Däremot ger större proppar oftast tydliga och akuta besvär.

Hur länge behandlas en blodpropp?

Behandlingstiden varierar beroende på orsak och riskprofil, men är ofta minst 3–6 månader. Vissa personer behöver långtidsbehandling.

När ska man söka akut vård?

Sök omedelbart vård vid plötslig andnöd, bröstsmärta, ensidig förlamning, talpåverkan eller medvetslöshet. Dessa symtom kan vara tecken på allvarlig blodpropp.