Sjögrens syndrom

Vad är Sjögrens syndrom?

Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom som främst påverkar kroppens förmåga att producera fukt i ögonen och munnen. Det resulterar i torra ögon och mun, men kan även påverka andra delar av kroppen och ge upphov till trötthet, led- och muskelsmärta samt potentiell skada på organ som lungor, njurar och nervsystem.

Sjögrens syndrom är vanligare bland kvinnor och kan förekomma enskilt eller tillsammans med andra autoimmuna tillstånd såsom reumatoid artrit (ledgångsreumatism) eller systemisk lupus erythematosus .

Symtom vid Sjögrens syndrom

Sjögrens syndrom manifesterar sig främst genom torra ögon och mun, men kan även orsaka:

• Torr och irriterad hud, vilket kan leda till klåda och rodnad.
• Trötthet och allmän sjukdomskänsla.
• Led- och muskelsmärta.
• Svullnad av körtlar runt ansikte och hals.
• Torra slemhinnor i näsa och hals, vilket kan leda till heshet och torrhosta.
• Torrhet i underlivet, vilket kan orsaka smärta och ökad risk för svampinfektioner.
• Svårigheter att svälja och tugga på grund av muntorrhet.
• Magbesvär såsom illamående, buksmärtor och problem med matsmältningen.
• Hudförändringar kan innefatta torrhet, klåda och utslag, särskilt på underbenen. Dessutom kan personer med Sjögrens syndrom uppleva att huden blir känsligare för solen.

Sjögrens syndrom kan uppvisa skov, perioder då symtomen förvärras, följt av perioder med mildare besvär. Skovens längd och frekvens varierar mellan individer, där vissa kan uppleva korta och milda skov medan andra har långvariga och svårare episoder av symtomförvärring.

Orsaker till Sjögrens syndrom

Orsaken till Sjögrens syndrom är inte helt klarlagd, men det anses vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer som utlöser en autoimmun reaktion där immunsystemet angriper kroppens egna vävnader.

Hur vet man om man har Sjögrens syndrom?

För att diagnostisera Sjögrens syndrom utförs olika tester och utredningar. Läkare kan använda sig av fysisk undersökning, patientens symtomhistorik samt blodprov av bland annat S-ANA (Antinukleära antikroppar) för att identifiera specifika antikroppar och inflammatoriska markörer som är karakteristiska för sjukdomen. Blodprover kan också användas för att bedöma funktionen hos de drabbade körtlarna och för att undersöka eventuell njurinflammation.

Behandling och lindring vid Sjögrens syndrom

Eftersom det i dagsläget inte finns något botemedel som helt tar bort Sjögrens syndrom, inriktas vården på att lindra symtomen, förebygga komplikationer och höja livskvaliteten. Behandlingen anpassas individuellt beroende på hur svåra besvären är och vilka organ som påverkas.

Medicinsk behandling

För de flesta räcker det med lokalbehandling, men vid mer utbredda symtom kan systemisk medicinering krävas:

• Ögonbehandling: Utöver receptfria tårsubstitut kan läkare skriva ut inflammationsdämpande ögondroppar (till exempel ciklosporin) för att öka den naturliga tårproduktionen.
• Salivstimulerande medel: Det finns läkemedel, såsom pilokarpin, som kan stimulera spottkörtlarna att producera mer saliv.
• Immunmodulerande läkemedel: Om sjukdomen påverkar leder, muskler eller inre organ kan antireumatiska läkemedel eller kortison sättas in för att dämpa kroppens autoimmuna angrepp.

Kirurgiska hjälpmedel

Vid extremt torra ögon, där droppar inte ger tillräcklig effekt, kan ett mindre ingrepp göras för att sätta in så kallade punktumpluggar. Dessa små pluggar placeras i tårkanalerna för att hindra den lilla mängd tårvätska som finns från att dräneras bort, vilket gör att ögat håller sig fuktigt längre.

Livsstil och egenvård: Tips för vardagen

Många med Sjögrens syndrom kan själva göra mycket för att underlätta vardagen och minska risken för följdproblem som karies eller ögoninflammationer.

Skapa en skonsam miljö

Slemhinnorna är känsliga för yttre påverkan. Det är därför klokt att försöka undvika:

• Drag och luftkonditionering: Starka luftströmmar kan snabbt torka ut ögonen.
• Rökiga miljöer: Tobaksrök är starkt irriterande för både ögon och luftvägar.
• Torr inomhusluft: Att använda en luftfuktare, särskilt i sovrummet under vinterhalvåret, kan göra stor skillnad för nattsömnen.

Kost och munhygien

Eftersom saliven har en skyddande effekt mot bakterier, innebär muntorrhet en kraftigt ökad risk för karies.

• Vätskeintag: Drick små klunkar vatten ofta för att hålla munnen fuktig, men undvik sockerrika drycker som juice eller läsk då de skadar tänderna extra mycket när salivskyddet saknas.
• Stimulera saliven: Använd sockerfria tuggummin eller sugtabletter med fluor för att hålla igång salivproduktionen.
• Nattvård: Använd gärna en fetare ögonsalva eller speciella nattkrämer för ögonen innan du går och lägger dig, då tårproduktionen ofta sjunker ytterligare under sömnen.