MS ( Multipel skleros )

Vad är MS?

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande höljet kring nervtrådarna, kallat myelin. När myelinet skadas uppstår en inflammation som stör nervsignalerna mellan hjärnan och resten av kroppen. MS kan påverka många olika funktioner och uppträder ofta i:

• Hjärnan
• Synnerverna
• Ryggmärgen

Vanliga symtom vid MS

Symtomen vid MS varierar stort mellan olika personer eftersom de beror på var i nervsystemet inflammationen sitter. Symtomen kommer ofta i perioder, så kallade skov. Här är vanliga tecken:

Tidiga och vanliga symtom

• Synstörningar: Dimsyn, smärta vid ögonrörelser eller dubbelseende (ofta på ett öga i taget).
• Känselrubbningar: Domningar, pirrningar eller en känsla av "sockerdricka" i armar, ben eller ansikte.
• Kraftlöshet: Svaghet i muskler som gör att man tappar saker eller går ostadigt.
• Extrem trötthet (fatigue): En överväldigande trötthet som inte går att vila bort.

Symtom vid påverkan på ryggmärg och nervbanor

• Balansproblem: Yrsel och svårigheter att koordinera rörelser.
• Stelhet (spasticitet): Spänningar i musklerna som kan göra ont.
• Problem med blåsa och tarm: Svårighet att tömma blåsan eller plötsliga behov av att gå på toaletten.
• Kognitiva förändringar: Svårigheter med minne, koncentration och att planera vardagen.

Varför får man MS?

Den exakta orsaken till MS är ännu inte helt känd, men forskningen pekar på en kombination av flera faktorer:

• Autoimmunitet: Immunförsvaret misstar kroppens egen vävnad för främmande ämnen och går till attack.
• Ärftlighet: Det finns en viss genetisk benägenhet, även om risken för att barn till MS-sjuka ska drabbas är låg.
• Miljöfaktorer: Brist på solljus och låga nivåer av D-vitamin är kopplat till högre risk, rökning och vissa tidigare virusinfektioner som körtelfeber anses kunna öka risken.
• Ålder och kön: MS debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder och är vanligare hos kvinnor än hos män.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om:

• Vid plötsliga neurologiska bortfall (t.ex. synnedsättning eller domningar) ska du söka akut vård direkt.
• Du har återkommande perioder av extrem trötthet och svaghet utan tydlig orsak.
• Du upplever att din balans eller koordination har försämrats märkbart.

Så kan du ta reda på om du har MS

Att ställa diagnosen MS kräver en grundlig utredning av en neurolog. Detta inkluderar en klinisk undersökning av reflexer, känsel och styrka, samt ofta ett ryggvätskeprov (lumbalpunktion).

Den absolut viktigaste metoden för att bekräfta MS är en MR-undersökning (magnetkamera) av hjärna och ryggmärg . Med MR kan man se de typiska förändringar, så kallade plack eller lesioner, som uppstår när myelinet skadas. En MR är avgörande både för att ställa den initiala diagnosen och för att följa upp sjukdomens aktivitet och se hur väl en behandling fungerar.