Hoppa till innehållet

Ankyloserande spondylit (AS)

Ankyloserande spondylit (AS)

Ankyloserande spondylit är en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom som främst drabbar ryggraden och bäckenets leder.

Snabbversion

Vad är ankyloserande spondylit?

Ankyloserande spondylit eller (Bechterews sjukdom), är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper de fästen där senor och ledband möter ben, särskilt i ryggraden och i bäckenlederna (sakroiliakalederna). Namnet kommer från grekiskans "ankylos" vilket betyder stel/sammanvuxen och "spondylos" kota. Vid långvarig inflammation kan kroppen svara med att bilda nytt ben, vilket i svåra fall kan leda till att kotorna växer samman och ryggraden blir stel. Sjukdomen debuterar oftast i ung vuxen ålder, vanligen före 40 års ålder.

Hur känns ankyloserande spondylit?

Symtomen vid AS kommer ofta smygande och skiljer sig från vanlig mekanisk ryggvärk genom att de ofta förbättras vid aktivitet. Vanliga symtom inkluderar:

  • Smygande ryggvärk: Smärta i nedre delen av ryggen och skinkorna som har pågått i mer än tre månader.
  • Morgonstelhet: En uttalad stelhet i ryggen på morgonen som ofta varar längre än 30 minuter.
  • Nattlig smärta: Värk som väcker personen under efternatten, men som lindras när man kliver upp och rör på sig.
  • Förbättring vid rörelse: Till skillnad från ryggskott blir smärtan vid AS bättre av träning och sämre av vila.
  • Andra inflammationer: Smärta i hälar (senfästen), inflammation i stora leder (knän/axlar) eller ögoninflammation (irit).
  • Trötthet: En generell trötthetskänsla (fatigue) orsakad av den pågående inflammationen i kroppen.

Varför får man ankyloserande spondylit?

Den exakta orsaken till varför sjukdomen uppstår är inte helt känd, men forskning pekar på en stark kombination av genetik och miljöfaktorer:

  • Genetik (HLA-B27): Den absolut största riskfaktorn. De flesta med AS bär på arvsanlaget HLA-B27, även om inte alla bärare utvecklar sjukdomen.
  • Immunförsvaret: En obalans i immunförsvaret gör att det börjar angripa kroppens egen vävnad.
  • Tarmflora: Det finns studier som tyder på att förändringar i tarmens bakterieflora kan spela en roll i att trigga igång inflammationen.
  • Kön: Sjukdomen är något vanligare hos män, men mörkertalet hos kvinnor antas vara stort då deras symtom ibland ser annorlunda ut.

Hur vet man om man har ankyloserande spondylit?

Det kan ta tid att få en diagnos eftersom ryggont är så vanligt. Utredningen innefattar ofta:

  • Sjukdomshistoria: Läkaren letar efter det typiska mönstret med inflammatorisk ryggsmärta (debut före 40 år, förbättring vid rörelse).
  • Blodprov: Kontroll av sänka och CRP för att se tecken på inflammation, samt test för genen HLA-B27.
  • MRT (Magnetresonanstomografi): Det känsligaste verktyget för att upptäcka tidiga tecken på inflammation i bäckenlederna (sakroiliit).
  • Röntgen: Kan visa mer avancerade förändringar eller benbildning som uppstått efter lång tids sjukdom.
  • Fysiska tester: Bedömning av ryggradens rörlighet och bröstkorgens förmåga att vidga sig vid inandning.

Frågor och svar

Till skillnad från vanlig mekanisk ryggvärk (som ryggskott), blir smärtan vid AS oftast bättre när du rör på dig och tränar, medan den förvärras av vila. Den kännetecknas också av uttalad morgonstelhet och nattlig värk som lindras när man kliver upp.

De vanligaste tidiga tecknen är en smygande värk i nedre delen av ryggen och skinkorna som varar i mer än tre månader, ofta i kombination med kraftig stelhet på morgonen (över 30 minuter) och en generell känsla av trötthet (fatigue).

Ja, det finns en stark genetisk koppling. De flesta som drabbas bär på arvsanlaget HLA-B27. Det är dock viktigt att notera att alla som har genen inte utvecklar sjukdomen; det krävs ofta en kombination av genetik och miljöfaktorer.

Relaterade tester och hälsokontroller


MR Ländrygg

MR Ländrygg

Magnetröntgen av ländrygg
Information

Läkarutlåtande ingår

Hos oss får du alltid ett läkarutlåtande från en legitimerad läkare när du beställer en hälsokontroll där läkarutlåtande ingår. Läkarens utlåtande innefattar en övergripande bedömning av dina resultat från laboratorieanalyser. Utlåtandet är individuellt och kan variera beroende på vilka specifika tester som din hälsokontroll innefattar.

Vad kan jag förvänta mig i läkarutlåtandet?

Läkarutlåtandet kommer att sammanfatta resultaten från dina provsvar för att ge dig en bedömning av din hälsa inklusive eventuella avvikelser utanför angivna referensvärden. Vid avvikande värden eller behov kan läkaren även komma att kontakta dig för ett kostnadsfritt samtal i syfte att förklara och prata om dina resultat. Kom ihåg att en hälsokontroll alltid innefattar specifika provsvar utifrån din hälsa och dina personliga förutsättningar. Värden utanför referensintervallen ska därför alltid diskuteras med en läkare innan några beslut avseende eventuell behandling fattas.

Vad tittar läkaren på vid en hälsokontroll?

Vid en bedömning av en blodanalys eller hälsokontroll tittar läkaren på flera olika parametrar för att utvärdera din hälsa och identifiera eventuella avvikelser. Här nedan följer några vanliga aspekter som läkaren kan undersöka:

Blodstatus: Läkaren kontrollerar värden för röda och vita blodkroppar samt blodplättar för att identifiera eventuella tecken på anemi, infektion eller blödningstendens.

Näringsämnen och biokemiska markörer: Innefattar till exempel analys och kontroll av blodsockernivåer (glukos), elektrolytnivåer (t.ex. natrium, kalium), leverfunktionstester (t.ex. leverenzymer), njurfunktionstester (t.ex. kreatinin, urea) och lipidprofil (t.ex. kolesterol, triglycerider). Provsvaren ger läkaren en bättre uppfattning om din organfunktion, blodsockernivå, kolesterolförhållanden och även andra viktiga hälsoaspekter.

Inflammationsmarkörer: Läkaren kan mäta hälsomarkörer som C-reaktivt protein (CRP) eller erytrocytsänkningshastighet (SR) för att utvärdera inflammatoriska tillstånd eller bekräfta en pågående infektion.

Hormonnivåer: Läkaren kan kontrollera dina hormonnivåer för att bedöma hormonella obalanser eller sjukdomar, exempelvis sköldkörtelhormoner (TSH, T3, T4), könshormoner eller andra specifika hormoner som till exempel testosteronnivån.

Specifika tester: Beroende på din målsättning med din hälsokontroll eller din medicinska historik kan läkaren titta närmare på specifika tester i syfte att undersöka tillstånd eller sjukdomar, såsom diabetes, vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar.

Sammanfattningsvis väger läkaren in samtliga provsvar utifrån hälsokontrollen i syfte att bedöma din allmänna hälsa, upptäcka eventuella avvikelser och identifiera möjliga underliggande medicinska tillstånd.

Vad händer om jag har avvikande provsvar?

Om dina blodvärden är avvikande kommer detta att adresseras i ditt personliga läkarutlåtande. Beroende på avvikelsens art och omfattning kan läkaren även komma att kontakta dig direkt via provsvarstjänsten för vidare vägledning. Olika åtgärder och råd kommer att framföras baserat på vilka specifika avvikelser som observeras tillsammans med din medicinska historia. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Samtal ingår

Samtal ingår, en av våra läkare kommer att kontakta dig.
  • MR av ländryggen visar kotor, diskar, nerver och facettleder i detalj.
  • Rekommenderas vid ryggsmärta, ischias eller nervpåverkan.
  • MR ger skarpa bilder – helt utan strålning.
  • Remiss och specialistutlåtande ingår.

5 995 kr

Andra symtom

Varukorg

Varukorgen är tom.

Hos oss får du tillgång till Sveriges bredaste utbud av blodprov, hälsokontroller och MR – med läkare som alltid granskar dina provsvar.

Hitta rätt test för dig


Provtagningsavgift
Total
Provtagningsavgift?

Provtagningsavgiften är en fast kostnad för besöket på mottagningen där du genomför blodprovet. Avgiften påverkas inte av hur många tester du beställer, utan baseras på ordervärdet:

Fri provtagningsavgift

Vid köp över 1 000 kr ingår provtagningsavgiften.