Hjärntumör

Vad är en hjärntumör?

En hjärntumör är en onormal celltillväxt i hjärnan eller i dess omgivande hinnor. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Eftersom kraniet är ett slutet rum av ben, kan även en godartad tumör orsaka allvarliga problem genom att trycka på känslig hjärnvävnad. Symtomen uppstår antingen på grund av att det generella trycket i skallen ökar (intrakraniellt tryck) eller för att tumören stör specifika funktioner i den del av hjärnan där den sitter.

Orsak och riskfaktorer

I de flesta fall är orsaken till att en hjärntumör uppstår okänd. Till skillnad från många andra cancerformer finns det få livsstilsfaktorer som direkt kan kopplas till sjukdomen.

• Ålder: Risken ökar generellt med åldern, även om vissa specifika tumörtyper är vanligare hos barn.
• Ärftlighet: En liten andel (ca 5–10 %) beror på ärftlig genetiska syndrom.
• Strålning: Tidigare joniserande strålning mot huvudet (exempelvis vid behandling av annan cancer) är en känd riskfaktor.
• Sekundära tumörer: Det är vanligt att cancer i andra organ (som lungor eller bröst) sprider sig till hjärnan, så kallade hjärnmetastaser.

Vanliga symtom vid hjärntumör

Symtomen vid en hjärntumör kan komma smygande eller uppstå plötsligt. De delas ofta upp i generella symtom på grund av tryck och lokala symtom på grund av tumörens placering.

• Huvudvärk: Ofta värre på morgonen, vid ansträngning eller när man ligger ner. Den kan åtföljas av illamående och kräkningar.
• Epileptiska anfall: Ett första krampanfall i vuxen ålder är ett klassiskt varningstecken som alltid bör utredas.
• Personlighetsförändringar: Irritabilitet, apati eller att personen upplevs "annorlunda" av anhöriga.
• Kognitiva svårigheter: Problem med minne, koncentration eller språket (svårt att hitta ord).
• Synrubbningar: Dimsyn, dubbelseende eller bortfall av delar av synfältet.
• Förlamningar eller känselbortfall: Svaghet i en arm eller ett ben, ofta bara på ena sidan av kroppen.
• Balansproblem: Yrsel eller svårigheter att koordinera rörelser.

Hur känns huvudvärken?

Huvudvärk vid hjärntumör skiljer sig ofta från vanlig spänningshuvudvärk. Den är typiskt sett mest intensiv på morgonen eftersom det intrakraniella trycket stiger när man ligger ner under natten. Värken kan lindras något när man ställer sig upp eller framåt dagen. Det är dock viktigt att komma ihåg att huvudvärk är extremt vanligt och att det i de allra flesta fall har andra orsaker än en tumör.

Hur ställs diagnos?

Om en hjärntumör misstänks genomförs en noggrann neurologisk undersökning av reflexer, styrka och känsel, följt av bilddiagnostik.

• Magnetkamerautredning (MR) :Den viktigaste metoden för att avbilda hjärnan. MR ger mycket detaljerade bilder och kan visa tumörens exakta läge och storlek.
• Datortomografi (CT): Används ofta i akuta skeden för att snabbt se om det finns blödningar eller större tumörer.
• Vävnadsprov (biopsi): För att veta exakt vilken typ av celler tumören består av behöver läkaren ofta ta ett prov, antingen genom ett litet borrhål i skallen eller i samband med att tumören opereras bort.

Prognos och behandling

Behandlingen är höggradigt individanpassad och beror på tumörens typ, aggressivitet och placering.

• Kirurgi: Det primära målet är ofta att ta bort så mycket av tumören som möjligt utan att skada viktiga hjärnfunktioner.
• Strålbehandling och cytostatika: Används ofta efter operation för att bromsa tillväxten av kvarvarande tumörceller.
• Kortison: Ges ofta för att minska svullnaden (ödemet) runt tumören, vilket snabbt kan lindra symtom som huvudvärk och förlamning.