Hoppa till innehållet

Knäled

Knäleden är kroppens största led och fungerar som ett gångjärn mellan lårben och underben, vilket möjliggör rörelse, stabilitet och viktöverföring.

Snabbversion

Vad är knäleden?

Knäleden (articulatio genus) är en komplex led som förbinder lårbenet (femur) med skenbenet (tibia) och knäskålen (patella). Den möjliggör böjning och sträckning av benet och är avgörande för gång, löpning och hopp. Knäleden stabiliseras av flera ledband, menisker och muskler som tillsammans ger rörelsefrihet och skydd mot skador.

Knäledens anatomi

Knäleden består av tre delar: femorotibialleden (lårben–skenben), femoropatellarleden (lårben–knäskål) och ett nätverk av strukturer som inkluderar korsband (ACL och PCL), kollateralligament, menisker och ledkapsel. Tillsammans skapar de en stabil men rörlig konstruktion.

Rörelse och funktion

Knäleden tillåter främst böjning (flexion) och sträckning (extension), men även viss rotation när benet är böjt. Muskler som quadriceps (framsida lår) och hamstrings (baksida lår) kontrollerar dessa rörelser och skyddar leden från överbelastning.

Skyddande strukturer

Meniskerna fungerar som stötdämpare och hjälper till att fördela belastningen i leden. Knäskålen förstärker lårmusklernas kraftöverföring och skyddar leden vid fall. Ligamenten ger stabilitet och hindrar onormal rörelse.

Vanliga tillstånd och sjukdomar

Smärta i knäleden kan orsakas av meniskskador, ledbandsbristningar, broskskador, knäledsartros eller inflammation. Skador uppstår ofta vid idrott eller plötsliga vridningar, medan artros utvecklas gradvis med ålder eller övervikt.

Undersökning och diagnos

Knäproblem utreds med klinisk undersökning av rörlighet, svullnad och stabilitet. Bilddiagnostik som röntgen, MR av knäleden eller ultraljud används för att visualisera inre strukturer och ställa exakt diagnos.

Relevanta symtom

  • Smärta vid gång, trappgång eller belastning
  • Svullnad och stelhet i knät
  • Klickljud eller låsningar vid rörelse
  • Instabilitet eller känsla av att knät "viker sig"
  • Begränsad rörlighet och svårighet att sträcka benet

Relaterade tillstånd och diagnoser

  • Främre korsbandsskada (ACL-skada)
  • Meniskskada
  • Knäledsartros
  • Patellaluxation (urled knäskål)
  • Löparknä

Frågor och svar

Kroppens största led är knäleden, den fungerar som ett gångjärn mellan lårben och underben. Den möjliggör rörelse som böjning och sträckning av benet.

Knäsmärta kan orsakas av meniskskador, korsbandsskador, artros, broskskador eller inflammation. Överbelastning och felbelastning är vanliga orsaker.

En meniskskada innebär att en av knäledens broskskivor skadas, ofta vid vridning eller översträckning. Det kan ge låsningar och smärta vid belastning.

För att ställa diagnos undersöker läkaren knät med rörelse- och stabilitetstester. Röntgen eller MR används vid misstanke om skador på ligament, menisk eller brosk.

Behandlingen vid knäskada beror på typen av skada och kan omfatta vila, sjukgymnastik, ortos eller kirurgi vid allvarliga skador som korsbandsruptur.

Det är en förslitning av brosket i knäleden som leder till stelhet, smärta och minskad rörlighet. Det är vanligare med stigande ålder.

Du bör kontakta vården om du upplever svår smärta, svullnad, instabilitet eller om besvären inte går över inom några dagar för att få hjälp med utredning.

Ja, anpassad träning som stärker musklerna runt knät kan minska smärta och förbättra funktionen vid artros. Undvik belastande övningar.

Tester relaterat till Knäled


MR Knäled

MR Knäled

Magnetröntgen
Information

Läkarutlåtande ingår

Hos oss får du alltid ett läkarutlåtande från en legitimerad läkare när du beställer en hälsokontroll där läkarutlåtande ingår. Läkarens utlåtande innefattar en övergripande bedömning av dina resultat från laboratorieanalyser. Utlåtandet är individuellt och kan variera beroende på vilka specifika tester som din hälsokontroll innefattar.

Vad kan jag förvänta mig i läkarutlåtandet?

Läkarutlåtandet kommer att sammanfatta resultaten från dina provsvar för att ge dig en bedömning av din hälsa inklusive eventuella avvikelser utanför angivna referensvärden. Vid avvikande värden eller behov kan läkaren även komma att kontakta dig för ett kostnadsfritt samtal i syfte att förklara och prata om dina resultat. Kom ihåg att en hälsokontroll alltid innefattar specifika provsvar utifrån din hälsa och dina personliga förutsättningar. Värden utanför referensintervallen ska därför alltid diskuteras med en läkare innan några beslut avseende eventuell behandling fattas.

Vad tittar läkaren på vid en hälsokontroll?

Vid en bedömning av en blodanalys eller hälsokontroll tittar läkaren på flera olika parametrar för att utvärdera din hälsa och identifiera eventuella avvikelser. Här nedan följer några vanliga aspekter som läkaren kan undersöka:

Blodstatus: Läkaren kontrollerar värden för röda och vita blodkroppar samt blodplättar för att identifiera eventuella tecken på anemi, infektion eller blödningstendens.

Näringsämnen och biokemiska markörer: Innefattar till exempel analys och kontroll av blodsockernivåer (glukos), elektrolytnivåer (t.ex. natrium, kalium), leverfunktionstester (t.ex. leverenzymer), njurfunktionstester (t.ex. kreatinin, urea) och lipidprofil (t.ex. kolesterol, triglycerider). Provsvaren ger läkaren en bättre uppfattning om din organfunktion, blodsockernivå, kolesterolförhållanden och även andra viktiga hälsoaspekter.

Inflammationsmarkörer: Läkaren kan mäta hälsomarkörer som C-reaktivt protein (CRP) eller erytrocytsänkningshastighet (SR) för att utvärdera inflammatoriska tillstånd eller bekräfta en pågående infektion.

Hormonnivåer: Läkaren kan kontrollera dina hormonnivåer för att bedöma hormonella obalanser eller sjukdomar, exempelvis sköldkörtelhormoner (TSH, T3, T4), könshormoner eller andra specifika hormoner som till exempel testosteronnivån.

Specifika tester: Beroende på din målsättning med din hälsokontroll eller din medicinska historik kan läkaren titta närmare på specifika tester i syfte att undersöka tillstånd eller sjukdomar, såsom diabetes, vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar.

Sammanfattningsvis väger läkaren in samtliga provsvar utifrån hälsokontrollen i syfte att bedöma din allmänna hälsa, upptäcka eventuella avvikelser och identifiera möjliga underliggande medicinska tillstånd.

Vad händer om jag har avvikande provsvar?

Om dina blodvärden är avvikande kommer detta att adresseras i ditt personliga läkarutlåtande. Beroende på avvikelsens art och omfattning kan läkaren även komma att kontakta dig direkt via provsvarstjänsten för vidare vägledning. Olika åtgärder och råd kommer att framföras baserat på vilka specifika avvikelser som observeras tillsammans med din medicinska historia. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Samtal ingår

Samtal ingår, en av våra läkare kommer att kontakta dig.
  • MR av knäleden visar korsband, menisker, brosk och ligament i detalj.
  • Vid idrottsskador, instabilitet eller belastningsbesvär.
  • Upptäcker skador som inte syns på vanlig röntgen.
  • Remiss och specialistutlåtande ingår.

4 895 kr

Varukorg

Varukorgen är tom.

Hos oss får du tillgång till Sveriges bredaste utbud av blodprov, hälsokontroller och MR – med läkare som alltid granskar dina provsvar.

Hitta rätt test för dig


Provtagningsavgift
Total
Provtagningsavgift?

Provtagningsavgiften är en fast kostnad för besöket på mottagningen där du genomför blodprovet. Avgiften påverkas inte av hur många tester du beställer, utan baseras på ordervärdet:

Fri provtagningsavgift

Vid köp över 1 000 kr ingår provtagningsavgiften.