Vad är kortisol?
Kortisol bildas av binjurarna och är det viktigaste hormonet av totalt tre stycken som ingår i gruppen glukokortikoider. Kortisolets funktion är att reglera omsättningen av fett, proteiner och socker i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer och allergier. Som ett svar på stress produceras och frisätts "stresshormonet" kortisol av dina binjurar. Vid stress påverkas kroppens produktion av kortisol som då utsöndras i en större mängd. Men binjurarnas förmåga att producera kortisol kan även påverkas i motsatt riktning.
Eftersom kortisol påverkas av både stress, sömn, sjukdom och dygnsrytm kan ett kortisoltest användas för att utvärdera kroppens stressrespons och ge ytterligare information vid exempelvis långvarig trötthet, återhämtningssvårigheter eller misstanke om hormonell obalans. Vid långvarig stress, trauman eller vissa sjukdomstillstånd kan kroppens reglering av kortisol påverkas. Nivån av kortisol i kroppen varierar dessutom naturligt under dygnet, vilket gör att provsvar alltid behöver tolkas i relation till provtagningstid och individuella förutsättningar.
Varför är ett enskilt kortisolvärde svårt att tolka?
Kortisol är ett av kroppens mest dynamiska hormoner. Nivåerna påverkas av sömn, fysisk aktivitet, infektioner, psykisk stress, koffeinintag och tidpunkten för provtagningen. Hos friska personer ses normalt den högsta koncentrationen under de första timmarna efter uppvaknandet, följt av en gradvis minskning under resten av dagen.
Det innebär att två personer med identiska symtom kan ha helt olika kortisolvärden beroende på när provet tas. Därför används kortisolvärdet sällan isolerat för att ställa diagnos utan bedöms tillsammans med symtom, ACTH, andra hormonprover och ibland kompletterande tester såsom ACTH-stimuleringstest eller dygnsmätningar av kortisol.
Vad kan ett förhöjt värde av kortisol bero på?
Förhöjda kortisolnivåer är vanliga och behöver inte innebära att du har en hormonell sjukdom. Kortisol är ett stresshormon som snabbt påverkas av både fysiska och psykiska belastningar. Därför måste ett förhöjt provsvar alltid tolkas utifrån symtom, provtagningstid och övriga omständigheter. En av de vanligaste orsakerna till tillfälligt förhöjt kortisol är akut eller långvarig stress. Psykisk press, sömnbrist, oro, intensiv fysisk träning, infektioner, operationer och andra påfrestningar aktiverar kroppens stressystem (HPA-axeln) och kan leda till ökade kortisolnivåer.
Akut sjukdom och inflammation kan också ge höga kortisolvärden. Kortisol är en viktig del av kroppens försvarsmekanismer och stiger naturligt vid exempelvis infektioner, feber, trauma eller andra medicinska tillstånd som belastar kroppen.
Kortisonbehandling är en annan viktig faktor att känna till. Läkemedel som prednisolon, betametason och andra glukokortikoider kan påverka kroppens hormonbalans och behöver alltid beaktas vid tolkning av kortisolprover.
I vissa fall kan förhöjda nivåer bero på Cushings syndrom, ett ovanligt hormonellt tillstånd där kroppen producerar för mycket kortisol under en längre tid. Typiska symtom inkluderar central viktuppgång, ökad fettansamling kring buken och ansiktet, muskelsvaghet, högt blodtryck, benskörhet, tunn hud och ökad risk för diabetes. Vid misstanke om Cushings syndrom krävs vidare hormonell utredning inom sjukvården.
Även vissa psykiatriska och medicinska tillstånd, såsom svår depression, långvarig ångestproblematik, alkoholöverkonsumtion och sömnstörningar, kan vara associerade med förhöjda kortisolnivåer. Det är viktigt att komma ihåg att kortisol följer en naturlig dygnsrytm. Nivåerna är normalt som högst på morgonen och sjunker successivt under dagen. Ett enskilt förhöjt värde behöver därför inte vara tecken på sjukdom utan måste alltid bedömas tillsammans med symtom, provtagningstid och eventuell uppföljande provtagning.
Symtom vid högt kortisol
- viktuppgång
- ångest
- depression
- sömnstörningar
- påverkat humör
- bristningar på huden
- förhöjt blodtryck
- förhöjt blodtryck
Höga kortisolnivåer kan också orsaka andra symtom, beroende på orsaken till det höga kortisolvärdet. Till exempel kan personer med Cushing's syndrom uppleva karakteristiska symtom som en rundad ansiktsform, en "buffalo hump" på ryggen och bristningar på huden.
Det är viktigt att notera att symtomen på höga kortisolnivåer kan variera beroende på hur höga nivåerna är, hur länge de har varit höga och orsaken till det höga värdet.
Vad kan ett lågt värde av kortisol innebära?
Ett lågt värde av kortisol i kroppen kan bero på olika faktorer och kan indikera en rad olika sjukdomar och tillstånd. Några av de vanligaste orsakerna till låga kortisolnivåer inkluderar:
Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom): Detta är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper binjurebarken och stör produktionen av kortisol och andra hormoner. Symtom kan inkludera trötthet, muskelsvaghet, viktminskning, lågt blodtryck och mörkare hudton.
Vid primär binjurebarksvikt ses ofta låga kortisolnivåer tillsammans med förhöjt ACTH. Många patienter utvecklar även brist på hormonet aldosteron, vilket kan leda till lågt natrium, förhöjt kalium, uttalad trötthet och lågt blodtryck. Hyperpigmentering av hud och slemhinnor är ett klassiskt fynd vid primär binjurebarksvikt.
Hypofysinsufficiens: Detta kan bero på en hypofysadenom (tumör i hypofysen) eller andra sjukdomar som stör produktionen av ACTH, hormonet som stimulerar binjurarna att producera kortisol. Symtom kan inkludera trötthet, muskelsvaghet, lågt blodtryck och viktminskning.
Användning av kortikosteroidläkemedel: Låga kortisolnivåer kan också orsakas av användning av kortikosteroidläkemedel under en längre tid. Dessa läkemedel kan hämma kroppens naturliga produktion av kortisol och kan orsaka symtom som trötthet, muskelsvaghet, viktökning och ökat behov av salt.
Sekundär binjurebarksinsufficiens: Detta kan uppstå efter en långvarig exogen glukokortikoidterapi eller andra sjukdomar som påverkar ACTH-sekretionen. Symtom kan inkludera trötthet, muskelsvaghet, viktminskning och lågt blodtryck.
Det är viktigt att notera att symtomen på låga kortisolnivåer kan variera beroende på orsaken till det låga kortisolvärdet.
Symtom vid brist på kortisol
- viktnedgång
- låg sköldkörtelfunktion
- muskelsvaghet
- hjärntrötthet
- yrsel
- trötthet
- lågt blodtryck
- sömnstörningar
Vad betyder ett normalt kortisolvärde?
Ett kortisolvärde inom referensintervallet utesluter inte alltid hormonella störningar. Eftersom kortisol varierar kraftigt under dygnet måste resultatet bedömas i relation till provtagningstid, symtom och övriga hormonprover. Ett normalt morgonvärde gör dock svår kortisolbrist mindre sannolik, medan mycket låga morgonvärden ofta kräver vidare utredning.
Referensintervall kortisolMorgonprov: 145 – 620 nmol/L
Eftermiddagsprov: 95 – 460 nmol/L
Dygnsvariation
Ostressat morgonprov för S-Kortisol > 350 nmol/L motsäger vanligen ACTH/kortisolsvikt. Detta betyder att om ett blodprov tas på morgonen, när personen inte har varit utsatt för stress, och kortisolnivån i blodet är högre än 350 nmol/L, så är det osannolikt att personen lider av en brist på ACTH (adrenokortikotropt hormon) eller kortisol, vilket är vanligtvis fallet vid hypofys- eller binjurebarksvikt.
