Snabbversion
Binjurarna är hormonproducerande körtlar som styr stress, blodtryck och ämnesomsättning.
- Producerar kortisol, aldosteron och könshormoner
- Frisätter adrenalin och noradrenalin vid stress
- Reglerar salt- och vätskebalans
- Påverkas av sjukdomar som Addisons sjukdom och Cushings syndrom
- Liten storlek men avgörande för kroppens hormonella system
Vad är binjurarna?
Binjurarna är små hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå varje njure. Trots sin ringa storlek har de en avgörande betydelse för kroppens hormonbalans och reglering av flera livsviktiga funktioner. Binjurarna producerar bland annat stresshormoner, könshormoner och hormoner som styr salt- och vätskebalansen.
Anatomi och placering
Binjurarna är triangelformade körtlar som väger cirka 4–6 gram vardera. De är placerade ovanpå njurarna, en på varje sida av kroppen. Binjurarna består av två delar med olika funktioner: barken (cortex) och märgen (medulla).
Binjurarnas funktioner
Binjurarna har flera centrala funktioner genom sina olika hormoner:
- Bark (cortex): Producerar kortisol (reglerar ämnesomsättning, stress och inflammation), aldosteron (styr blodtryck och saltbalans) samt små mängder könshormoner.
- Märg (medulla): Producerar adrenalin och noradrenalin som aktiverar kroppens kamp- och flyktrespons vid stress.
Hormonell reglering
Binjurarna är en del av kroppens endokrina system och styrs till stor del av hypofysen via ACTH (adrenokortikotropt hormon). På så sätt anpassas hormonproduktionen efter kroppens behov, till exempel vid stress, sjukdom eller förändringar i blodtryck.
Vanliga sjukdomar och tillstånd
Binjurarna kan drabbas av olika sjukdomar som påverkar hormonproduktionen, exempelvis:
- Addisons sjukdom (binjurebarksvikt) – brist på kortisol och aldosteron
- Cushings syndrom – överskott av kortisol
- Feokromocytom – tumör i binjuremärgen som producerar för mycket adrenalin
- Binjurebarkshyperplasi – medfödd störning i hormonproduktionen
Relevanta symtom
- Uttalad trötthet och svaghet
- Förändrat blodtryck (lågt vid Addisons, högt vid Cushings eller feokromocytom)
- Viktförändringar
- Ökad infektionskänslighet
- Hudförändringar (t.ex. hyperpigmentering vid Addisons sjukdom)
Relaterade tillstånd och diagnoser
- Addisons sjukdom (binjurebarksvikt)
- Cushings syndrom
- Feokromocytom
- Binjurebarkshyperplasi
- Binjuretumörer
