Frontallobsdemens och Alzheimer – vad är egentligen skillnaden?

Vad är frontallobsdemens (FTD) och vad är Alzheimer?

Demens är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktioner så pass mycket att man har svårt att sköta basala sysslor i vardagen. Två vanliga demenssjukdomar är Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens (FTD).

Alzheimers sjukdom påverkar ofta minnesfunktioner och orienteringsförmåga först, medan frontallobsdemens främst har en tidig påverkan på beteende, omdöme, impulskontroll och språk. FTD är ett paraplybegrepp som i sin tur omfattar flera olika varianter, ofta indelade efter om man ser förändringar i beteende (bvFTD) eller språk (primär progressiv afasi).

Hjärnans roll och varför sjukdomarna ter sig olika

Alzheimer

Alzheimer påverkar Hippocampus, ett område som är avgörande för minnet och inlärningsförmågan. Det gör att personen som drabbats kan ha svårt att minnas samtal, tider och händelser, särskilt sådant som hänt i närtid.

Frontallobsdemens (FTD)

FTD påverkar hjärnans frontallober, som styr planering, impulskontroll, omdöme och socialt samspel. Ibland kan sjukdomen även drabba temporallober, där funktioner för språk och tolkning av sociala signaler finns. Därför kan tidiga tecken handla mer om beteendeförändringar eller språk än att minnet påverkas.

Vem kan drabbas av demens?

Ålder den främsta gemensamma nämnaren

Det finns inga klara svar på varför man drabbas av demens, men den största gemensamma nämnaren är ålder. Alzheimer är vanligast bland personer över 65 år, medan FTD ofta debuterar tidigare i livet. Ibland redan i 50-60-årsåldern, men man kan även drabbas senare.

Tidiga tecken på demens

Det första tecknet på frontallobsdemens är ofta att personen "inte är sig lik", mer än att minnet är påverkat. Vid Alzheimer är det ofta just glömska och svårigheter att hantera nya situationer som väcker misstanke tidigt.

Symtom som skiljer frontallobsdemens och Alzheimer åt

Beteende- och personlighetsförändringar

Vid FTD kan man ofta se beteende- och personlighetsförändringar tidigt efter debut. Vanliga förändringar är till exempel:

• Hämningslöshet: personen får sämre impulskontroll och säger och gör saker som tidigare känts olämpliga.
• Tar färre initiativ: personen blir apatisk, tappar driv och intressen.
• Minskad empati: personen agerar känslokallt eller verkar ointresserad av andra.
• Tvångsmässiga beteenden: personen upprepar rutiner, samlar på saker eller agerar rastlöshet.
• Förändrad kost: personer får ökad aptit, större sötsug eller äter samma sak om och om igen.

Beteendeförändringar är även en del av sjukdomsbilden för Alzheimer, men kommer ofta senare i förloppet. Oro, nedstämdhet och stress kan uppstå tidigt, ofta som reaktion på att minnet sviktar.

Påverkan på minnet

Vid Alzheimer är tydlig minnesnedsättning ett vanligt tidigt tecken, särskilt när det gäller att lära sig nya saker. Personer med Alzheimer tappar ofta bort saker, glömmer avtalade tider och upprepar frågor.

Även vid FTD kan minnessvårigheter förekomma, men de är ofta mindre framträdande i tidigt stadie än vid Alzheimer. Problemen handlar ofta mer om planering, omdöme och organisering än att minnet sviker.

Störningar i språket

Språksvårigheter är vanligt vid FTD. Personen kan ha svårt att hitta ord, förstå ord som hen tidigare känt till eller uttrycka sig grammatiskt. Talet kan bli långsammare, förenklat eller innehållslöst.

Vid Alzheimer kan personen ibland ha svårt att hitta rätt ord, men här är besvären ofta kopplade till minnesförlust och kommer gradvis.

Orientering och rumsuppfattning

Personer med Alzheimer kan få problem att hitta i kända miljöer, gå vilse och ha svårt att uppfatta tid och rum.

Vid FTD kan orienteringsförmågan vara fortsatt bra i ett tidigt stadie, särskilt om man är drabbad av en beteendevariant.

Sjukdomsinsikt och omdöme

Personer med FTD har ofta dålig insikt i sitt sjukdomstillstånd och upplever ofta inte att något är fel. De kan ta riskfyllda beslut kring ekonomi, bilkörning och sociala gränser.

Vid Alzheimer kan insikten vara något bättre i början och minska senare, men det varierar från person till person.

Prognos och sjukdomsförlopp

Förloppet varierar mellan individer. Generellt sett så utvecklas Alzheimer gradvis under flera år där behovet av stöd också ökar med att sjukdomen fortskrider. FTD kan hos många utgöra tidiga svårigheter i arbete och relationer. Därför kan sjukdomsförloppet upplevas snabbare, men även här finns stora variationer beroende på variant och person. Hur snabbt olika funktioner drabbas påverkas av personens allmänna hälsa, vilka stödinsatser man har tillgång till, stressnivå och samsjuklighet

Undersökningar och diagnos

Utredning av demens görs ofta i primärvården och vid behov på en minnesmottagning. Målet är att ta reda på vilken typ av demens det rör sig om och utesluta andra möjliga orsaker. Vanliga delar i en undersökning är samtal med patienten och anhöriga, kognitiva tester, kroppsundersökning och bilddiagnostik som till exempel MR av hjärnan eller datortomografi. Vid FTD är uppgifter från anhöriga ofta extra viktiga, eftersom personen själv ofta har dålig insikt om sitt tillstånd.

Behandling av demens

I dagsläget finns ingen botande behandling för varken Alzheimer eller FTD, men det finns verktyg som kan underlätta vardagen och minska symtom.

Behandling vid Alzheimer

Behandlingsplanen vid Alzheimer består ofta av läkemedel som kan bromsa försämring eller dämpa symtom, praktiskt stöd som minneshjälpmedel och anpassningar i hemmet och stöd vid oro, nedstämdhet och sömnproblem.

Behandling vid frontallobsdemens (FTD)

Vid FTD är det stödet för patienten som blir viktigast, till exempel hjälp med tydliga rutiner, stresshantering och att förenkla val. Patienten behöver ett mjukt bemötande med lugn, konkret kommunikation. Läkemedel kan ibland användas mot oro och tvångsbeteende, men effekten varierar.

Det är viktigt att komma ihåg att det som hjälper vid Alzheimer inte alltid hjälper vid FTD, och tvärtom. Därför är rätt diagnos central.

När ska man söka vård?

Sök vård om du eller en närstående upplever tydliga förändringar i minne, språk, beteende eller omdöme som påverkar vardagen. Särskilt uppmärksam ska man vara om förändringarna är märkbara för andra och har pågått under en lång tid.

När akutvård kan behövas

Demens är i sig inte ett akut sjukdomstillstånd, men det finns tillfällen då man bör få hjälp fort. Till exempel om personen utgör en risk för sig själv eller andra genom farlig bilkörning eller om hen blir väldigt aggressiv. Vissa tecken på demens kan även förväxlas med tecken på infektion, stroke eller annan akut sjukdom. Sök akut vård om du upplever plötslig förvirring eller snabb försämring, svaghet eller domning i ena sidan av kroppen, sluddrigt tal, synbortfall eller kraftig huvudvärk.