Aldosteron

Vad är aldosteron?

Aldosteron är ett steroidhormon (en mineralkortikoid) som bildas i binjurebarkens yttersta skikt (zona glomerulosa). Hormonet är en nyckelspelare i kroppens finstyrning av blodtryck, vätskebalans och saltbalans (natrium) samt reglering av kalium. Aldosteron ingår i kroppens blodtrycks- och vätskereglerande system, ofta kallat RAAS (renin–angiotensin–aldosteron-systemet). När kroppen uppfattar att blodvolymen eller blodtrycket är för lågt, eller när kalium i blodet stiger, kan aldosteronproduktionen öka.

Hur styrs aldosteron?

Aldosteron frisätts framför allt som svar på:

• Angiotensin II (via RAAS, ofta vid låg cirkulerande blodvolym/lägre blodtryck)
• Förhöjt kalium i blodet
• Sympatiska nervsystemet (stress-/”alarm”-signalering som kan påverka RAAS)

Vad gör aldosteron i kroppen?

Aldosteron verkar främst i njurarnas distala tubuli och samlingsrör där det:

• ökar återupptaget av natrium (salt) tillbaka till blodet
• ökar utsöndringen av kalium i urinen
• leder till att vatten följer med natrium (osmos) → ökad blodvolym → högre blodtryck

Aldosteron kan även påverka salt- och vätskebalans via tarmen, men den kliniskt viktigaste effekten är via njurarna.

Varför mäter man P-Aldosteron?

P-Aldosteron analyseras framför allt för att utreda om kroppens blodtrycks- och saltbalansreglering fungerar som den ska. Den vanligaste frågeställningen är om ett högt blodtryck kan bero på en hormonell orsak, särskilt primär hyperaldosteronism (Conn’s syndrom), där binjurarna producerar för mycket aldosteron.

Analysen kan också vara relevant vid oklara rubbningar i kalium (lågt eller ibland högt kalium), vid snabbt debuterande eller försämrad hypertoni (särskilt hos yngre), samt vid misstanke om sekundär hypertoni, till exempel vid njurrelaterad påverkan som aktiverar RAAS-systemet. Först och främst mäts nästan alltid aldosteron tillsammans med renin, eftersom det är relationen mellan dem som ofta är mest diagnostiskt värdefull. När både renin och aldosteron analyseras kan laboratoriet beräkna aldosteron/renin-kvoten (kallas ofta ARR-kvot), vilket används som ett screeningverktyg för att avgöra om vidare utredning behövs.

Vanliga indikationer för provtagning

• Utredning av högt blodtryck där man misstänker primär hyperaldosteronism (Conn’s).
• Snabbt uppkommen eller försämrad hypertoni, särskilt hos yngre.
• Misstanke om annan sekundär hypertoni (t.ex. renovaskulär hypertoni).
• Oklara kaliumrubbningar – både hypokalemi och ibland hyperkalemi beroende på frågeställning.

Vänligen Notera! I vissa uppföljningssituationer kan renin ensamt vara relevant, men vid diagnostik av aldosteronrelaterade tillstånd är kombinationen renin + aldosteron ofta central.

Vad kan ett högt aldosteron (eller hög ARR-kvot) bero på?

1) Primär hyperaldosteronism (vanlig och viktig orsak). Vid primär hyperaldosteronism producerar binjuren “för mycket aldosteron” mer eller mindre oberoende av kroppens normala styrning. Vanliga orsaker är:

• Binjurebarksadenom (aldosteronproducerande adenom)
• Binjurebarkshyperplasi (förstorad/överaktiv vävnad)
• Mer sällan andra binjureförändringar

Typiskt ses då högt aldosteron i kombination med lågt renin → förhöjd ARR-kvot.

2) Sekundär aldosteronstegring (RAAS aktiveras). Om RAAS är “påslaget” av andra skäl kan både renin och aldosteron bli förhöjda, till exempel vid:

• Renovaskulär påverkan (t.ex. njurartärförträngning)
• Vissa njursjukdomar
• Hjärtsvikt
• Leversjukdom med cirkulationspåverkan

Symtom och tecken som kan passa med aldosteronöverskott

Många har få tydliga symtom, men vanliga fynd/tecken kan vara:

• Högt blodtryck (ibland svårbehandlat)
• Lågt kalium (hypokalemi) – kan ge trötthet, muskelsvaghet, kramper
• Huvudvärk
• Ökad törst och/eller ökade urinmängder (ibland)
• Hjärtklappning eller rytmkänsla (kan förekomma vid kaliumrubbning)

Vad kan ett lågt aldosteron (eller låg aldosteronproduktion) betyda?

Låga aldosteronnivåer kan ses när binjuren inte producerar tillräckligt (eller när signaleringen i RAAS är störd). Ett klassiskt mönster är lågt aldosteron i kombination med högt renin vid binjurebarkssvikt.

Exempel på tillstånd där lågt aldosteron kan förekomma

• Binjurebarkssvikt (primär) – kan ge lågt aldosteron och högt renin
• Vissa former av njurpåverkan kan förändra renin/aldosteron-regleringen
• Läkemedelseffekter kan ibland sänka aldosteron och/eller påverka tolkningen indirekt

Symtom som kan ses vid låg aldosteron/elektrolytrubbning

• Lågt blodtryck, yrsel (särskilt vid uppresning)
• Trötthet och svaghet
• Saltbegär (kan förekomma)
• Tecken på högt kalium (hyperkalemi) i vissa situationer

Aldosteron/Renin-kvot (ARR) – varför är den viktig?

ARR-kvoten används som ett screeningverktyg vid misstanke om primär hyperaldosteronism. En typisk bild vid primär hyperaldosteronism är:

• Högt aldosteron
• Lågt renin
• → hög ARR-kvot

Många laboratorier använder gränser där en tydligt förhöjd kvot talar för vidare utredning. Tolkning behöver alltid göras i relation till provtagningens förutsättningar, kroppsposition, saltintag, kaliumvärde och pågående läkemedel.

Provtagning och viktiga förberedelser vid Aldosteron

Aldosteron och renin påverkas av flera faktorer. För att provet ska bli så tillförlitligt som möjligt är provtagningen ofta standardiserad.

• Morgonprov rekommenderas ofta.
• Kroppsposition före provtagning är viktig: referensintervall kan skilja mellan liggande och stående/uppegående.
• Ofta tas provet efter att man varit stående/gående cirka 30 minuter (och sedan sätter sig för provtagning) eller legat ner cirka 30 minuter om liggande provtagning används.
• Aldosteron mäts vanligtvis inte “ensamt” utan tillsammans med renin för att möjliggöra beräkning av ARR.

Läkemedel och andra felkällor

Flera läkemedel kan påverka renin, aldosteron och därmed ARR-kvoten. Exempel på läkemedel som ofta behöver beaktas:

• Betablockerare
• Östrogen
• Spironolakton/Eplerenon (mineralkortikoidreceptorblockerare)
• Amilorid

Även lakrits och högt saltintag kan påverka systemet (och kan exempelvis bidra till lågt renin), vilket kan göra tolkningen svårare.

Viktigt: Ändra aldrig blodtrycksmedicinering på egen hand inför provtagning. Vid misstanke om primär hyperaldosteronism kan mer omfattande patientförberedelser och ibland läkemedelsjustering behövas i samråd med behandlande läkare/endokrinolog.

Referensintervall för Aldosteron

Referensintervall för aldosteron och renin varierar mellan laboratorier och påverkas av kroppsposition och ibland metod. Därför ska du alltid jämföra ditt resultat med det referensintervall som står på ditt provsvar.

Vid misstanke om primär hyperaldosteronism väger man ofta samman:

• ARR-kvotens nivå
• Aldosteronnivån (inte bara kvoten)
• Kaliumvärde vid samma provtagning
• Klinisk bild: blodtryck, läkemedel, symtom och samsjuklighet