Snabbversion
Sömnbrist - den tysta tjuven i svenskt näringsliv
I dagens högpresterande arbetsliv, från snabbväxande techbolag till tunga industrier, kan "få sömntimmar" betraktas som en statusmarkör för att man jobbar hårdare. Men ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv är kronisk sömnbrist en av de största riskfaktorerna för sänkt prestation och bristande beslutsförmåga hos dina medarbetare.
Varför lider dina medarbetare av sömnbrist?
Anledningarna till sömnbrist kan man ofta dela in i tre kategorier där du som arbetsgivare har ett direkt inflytande på två av dem:
Arbetsrelaterad stress: Hög mental belastning utan tillräcklig återhämtning ökar risken för ältande av tankar, vilket gör det svårare att varva ner och gör att det tar längre tid att somna.
Livsstil och biologi: Skärmtid, sena vanor eller underliggande medicinska tillstånd som gör att man har andningsuppehåll under sömn.
Skiftarbete och oregelbundna tider: En utmaning inom produktion och logistik arbeten där dygnsrytmen sätts ur spel, vilket kräver lagstadgade medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2019:3).
Hur kan man mäta och identifiera sömnbrist?
Som arbetsgivare kan det kännas svårt att "kontrollera" medarbetarnas sömn. Det handlar dock inte om övervakning, utan om att erbjuda verktyg för självinsikt och medicinsk validering.
Hälsokontroll: Genom att erbjuda medarbetare en hälsokontroll med blodprover kan vi se tecken på kronisk stress, exempelvis kortisolnivåer och bristsjukdomar som påverkar trötthet där bland annat järn, B12 eller sköldkörtelfunktion påverkar det.
Hälsoprofiler: Strukturerade frågeformulär som en del av det Systematiska Arbetsmiljöarbetet (SAM) för att identifiera mönster i personalstyrkan. Genom att medarbetarna får besvara frågor om deras livsstil och arbetsbelastning.
Ledarskapsträning: Lär dig som arbetsgivare att se tecken på irritation, minskad koncentration och lägre stresströskel hos dina medarbetare.
Strategiska åtgärder - hur hjälper man medarbetarna?
Att lösa sömnbrist kräver en kombination av både kultur och medicinskt stöd:
Erbjud hälsokontroller: Genom att göra en hälsokontroll får medarbetaren objektiv data på sitt eget hälsoläge. Det kan avdramatisera problemet och ge konkreta svar på medarbetarens egna besvär.
Tydliga ramar för återhämtning: Skapa gemensamma riktlinjer kring tillgänglighet efter arbetstid, mötestider och den digitala belastningen. Återhämtning behöver vara en strukturell förutsättning och inte ett individuellt projekt.
Kognitivt stöd: Vid konstaterad sömnbrist kan du som arbetsgivare erbjuda stöd i form av KBT-sömn eller justering av arbetsuppgifter under en period.
Genom att positionera hälsokontrollen som en förmån snarare än en kontroll, bygger ni en kultur av engagemang och lojalitet. Medarbetare som känner att deras hälsa prioriteras stannar längre och presterar bättre.
